Aftonbladet – 5 juli 1844, sida 3

RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Huruledes de, som äga nder ej andre vitt nen till äron, vittna i egen sak, kunna laga sc att andre villnen ej till äro. Vakter och de son gå rättens ärender äga en sådan rätt att vwittnz om hvad dem sjelfve händt, men domaren ha genom särskilda författningar blifvit erinrad att undersöka, icke blott om de äro ojäfvige, utan äfven om någon omständighet finnes, som gör deras vitthesmål misstänkt. Denna erinran har likväl så fallit i förgätenhet bos några, fast få, dömmande myndigheter, att man icke ens undersökt huruvida andre vittnen till varit, än mindre hu. ruvida någon omständighet borde göra vaktkar. lens vitnesmål misstänkt. Vaktkarlarne hafv: bärigenom lärt sig den konsten, att då andra vittnen till varit, göra dessa jäfviga, genom att äfven angifva dem för något otillbörligt, och man har många exempel på, att den dömmande myndigheten varit så enfaldig, eller: möjligen så intresserad, att han tagit detta för kontant och låtit vaktkarlen vitna, ändå att det påtagligen synts att angifvelsen tillkommit blott för att stänga viltnet från vittnesmål. Något, som o:!ta förekommit och i hvarje fall synnerligea bordt fästa domarens uppmärksamhet, har varit, att vaktkarlen utvidgat och förändrat sina angifvelser, allt eftersom han märkt nya vittnen vara i farvattnet, eller blifvit öfverbevisad om falskheten i sina första uppgifter. Kommer; ett vittne i fråga, så säger vaktkarlen straxt: den der var också med och slog eller oqvädade mig; intygar ett vittne, att det, som vaktkarlen uppgaf hafva bändt honom på Hornsgatan, icke passerat, så invänder vaktkårlen straxt: det hände, som jag nu minnes, på Göthgatan, der jag var ensam med den tilltalate, och hvaröm jag således sjelf kan vittna.. Och dermed har domaren också stundom låtit honom vittna, utan att låtsa se hur misstänkte sådana angifvelser äro, och att i allmänhet en obevist angifvelse mot ett vittne icke bjelper. En dylik, af vaktkarlar efteråt gjord angifvelse mot ett vittne, är just i dessa dagar under pröfning i slottsrätten, och det af följande anledning: Det nämndes nyligen, att poliskammaren till ransakning vid slottsrätt förvist undersökningen om en stadsvaktspatrulls tilltag att gripa och arrestera en vaktmästare vid tullverket, under föregifvande att han oqvädat bemälde patrull. Denna ransakning företogs vid slottsrätten sistl. Onsdag, då på ena sidan den våldförde personen, tullvaktmästaren Carlsson, och på den andra stadssoldaterne Carlsson och Sahlin, som öretagit sig arresteringen, samt Fröberg och Malmtedt, som dervid biträdt, tillstädeskommo. Af den Derättelse, tullvaktmästaren Carlsson afgaf, synes att, nedan han, utanför målareakademiens hus, var inbesripen i ett samtal med två personer, tullyaktmästaen Film och vaktmästaren Lewen, hade stadssoldaten Carlsson bakifrån rusat på vaktmästaren Carlsson, sripit och jemte, soldaten Sahlin slagit honom med luggarne, samt, medan de under skuffningar och Yckningar sökt bortföra honom, fått biträde af stadsoldaterne Fröberg och Malmstedt, som också börat med slag af huggarne drifva på vaktmästaren Carlsson; förste angriparen, soldaten Carlsson, var vid illfället full, så att ban raglade. Slottsrättens underökning avancerade så vida, att ena vittnet, vaktmätaren Levån edeligen afhördes och med sitt vittnesnål noga bekräftade vaktmästaren Carlssons uppgifter. Men der stadnade undersökningen för den dagen, och rsaken dertill, som är ganska märklig, skall straxt örklaras, men fordrar ett ögonkast på hvad sig vid olisundersökningen tilldragit. Vid första förböret i polisen aflemnade neml. soldaterne Carlsson och Sahlin en rapport från corps de gardet, ippgifvande, att tullvaktm. Carlsson blifvit arresterad ör det han öfverfallit patrullen. Soldaterne Carlson och Sahlin förklarade detta så, att vaktm. Carlson först skulle oqvädat dem, och sedan fattat tag i oldaten Sahlins kappa och sönderslitit knäppet. arlsson begärde då att få vittnen afhörda, och derned var det slut den dagen. En påföljande dag afhördes i poliskammaren Film ch Lewen; och berättade förloppet i enlighet med aktm. Carlssons ofvannämnde uppgift inför slottsätten.