Aftonbladet – 1 juli 1844, sida 3

De anföllos två franska mil inom deras eget gebiet. Klockan 44 anföllo de främsta araberna lägervakterna; de mottogos med jemn eld, och generalen körjade att marschera mot slätten, drifvande fiendtliga ryttarne framför sig. General Bedeau med Zouaverna, 8:de och 9:de bataljonerne af Orleanska jägarna samt två bataljoner af sitt regemente, utgjorde högra flygeln och betäckte vagnarna. Öfverste Morris marscherade i plutons-kolonn på venstra flygeln med 5 squadroner. Elden blef mycket liflig vid högra flygeln. Fransmännen hade emot sig 42 till 1400 af Abd-el-Bokaris ryttare, samt 35 till 600 arabiska ryttare. Fiendtliga rytteriet anföll med ständigt ökadt antal, emellan högra flygel-kolonnen och den klippväg, som bildar vägkanten af dälden hvarifrån franska styrkan nedmarscherade. Generalen lät med flit dessa småstrider förlängas. Under trefjerdedels timma uthöllo de Marockanska ryttarne en gevärseld, som kostade dem mycket folk och hästar; flera gårger anföllo Zouavernas tiraljörer och inträngde genom kedjan, för att anfalla adjutanten kapten. Chapuis, som blef blessersd. Då striden nu blifvit som häftigast, lät generalen två sqvadroner hästjägare framrycka från venstra flygeln, hvilka understödde af de.andra sqvadronerna sprängde itu det fiendtliga rytteriet och kastade omkriog 200 af detsamma emellan klipporna och tiraljör-linien. Största delen af dessa ryttare blefvo nedsablade, två standarer tagna, och resten flydde mot Ouchda. 530 harneskväpnade ryttare blefvo tillfängatagne. På fåltet lågo inalles omkriog 50 ryttare och 30 hästar dödade, och omkring 20 å 30 dödade eller svårt blesserade ryttare bortördes under stridea. Det svarta kavalleriet visade sig vid denna debut mycket vågsammare än man varit van att finna de arabiska Goummerne. På franska sidan räknades 2 dödligt och 23 mindre svårt blesserade. Franska styrkan bivuakerade sedan i lägret vid Lalla Magrnia, för att inhemta proviant och fourage. Efter att hafva uppgifvit alla, som utmärkt sig under striden, säger generalen: Sådant blef utgången af detta så oförutsedda beväpnade anfal!. Ingenting visar att de förut afgifna underrättelserna voro otillförlitliga. Alt antyder att om ej Marockos regering vill fullkomlig fred, den ätminstone önskar ett slags stillestånd; men det oaktadt har jag blifvit anfallen. Fångar uppgifva, att anledningen till hela händelsen skall vara, att en slägtinge till kejserliga familjen vid namn Sidi el Mammoun beu Cherif anlärdt samma morgon till Ouchda med 3500 Berber, som sonen af Muley, Abd-el-Rhaman afsändt från Fez, för att utgöra en del af observationskorpsen emot franska gränsen. Denne Sidi, hänförd af en brinnacrde fanatism, skall hafva velat skåda franska lägret på nära håll, och oaktadt ElGeuavouis föreställningar beslutat, uppbrottet, hvilket denne iske vågat motsätta sig då han var en medlem af kejserliga familjen. Berbernes olydnad och negertruppers fanatism hafva alltmer stegrats i fransmännens åsyn, och så har striden börjat. Emedlertid existerar nu kriget faktiskt. Abd-el-Kader söker säkert begagna sig häraf, och. det skall snart visa sig buru långt man vill drifva saken., i RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Eitthundradesextio nya mål hafva under förra veckans lopp blifvit handlagce i poliskammaren. tta personer hade blifvit arresterade för stöld, aderton voro tilltalade för gräl och slagsmål, samt trettiotvå för fylleri. — En polisbetjent arresterade natten till sistl. Lördag en arbetskarl, en skräddargesäll och snickarearbetare, hvilka i saknad af annan bostad, herbergerat sig i artilleristallet å Ladugårdsgärdet. — ÅA Ladugårdsgärdet hände sig för ett par dakar, sedan, att en hund rusade på general L:s häst. Hundens-herre var i dog uppkallad tilll polisen och blef ålagd, att hålla sin hund från Ladugårdsgärdet under det lägret derstädes påstår. — En hyrkuskdräng svängde sistlidne Fredag med två ystra hästar i raskt traf omkring hörnet af Ålands gränd och Regeringsgatan. En liten lärgosse, om stod der och gapade, hörde knappast ropet: se pp! förrän han af vagnosstången fick en våldsam nuffoing för bröstet så att han föll omkull, blef tramsad af hästhofvarge och kände ena vagnsbjulet passera fver sin kropp. Utan att bekymra sig öfver hvad om händt, körde drängen vidare; gossen fick hjelpa ig bäst han kunde. Denne var lyckligtvis istånd att ter resa sig upp, men kände sig så yr och förvirrad, it han icke hade nägon reda på hvad som til!dragit ig med honom, äfvensom han erfor en häftig smärta sidan. — Om denna händelse hölls i dag förhör i oliskammaren, hvarvid hyrkuskdrängen bedyrade att an varit allde!es oskyldig till hvad som skett, hvilket cke kunnat förekommas; och sedan två vittnen blifit hörda och förklarat, att de ansågo bägge parterna alva varit lika mycket — eller lika litet — vållande ll händelsen, förliktes parterna på det sätt, att den illtalade ätog sig att utgifva 3 rdr såsom skadeerittniog till sin lilla vederpart, hvilken förklarade sig ermed belåten. — Sisti. Lördag bölls i Poliskammaren förhör ed ynglingen Johan Gustaf Pettersson, 47 år, som lifvit häktad för våldsamt förhållande mot sin fader, rbetskarien P. J. Pellersson, boende vid Återvändsränden i Adolf Fredriks församling. Det upplystes ervid, att P. på f. m. förlidne Söndag, varit drucen, och då han derföre blifvit af fadren tilltalad, ade han rusat på och skuffat honom, samt med eggrn tillfogat honom ett par åkommor. Målet remitrades till Kämners-rätten och ynglingen P. hålles eedlertid häktad. (Dagbl.) mm mem. VV -UD br -— AA mm pH AA AM mm em me TORD I AG cc Ah hwlkao himmal som sar. Annan häfta de