Aftonbladet – 20 juni 1844, sida 2

vanliga taktegel, hvarföre de äfven medgifva en vida lättare takresning och,.när kanterna vid påläggningen sammanhäftas med helt litet kalkbruk, sluta ganska tätt till hvarandra och gifva taket något nära likbet med ett spåntak. En del af sjelfva industripalatset är belagdt med sådant tegel, och detta tak är ganska vackert i jemförelse med våra vanliga tegeltak. Vidare ett slacs murtegel af omkring dubbel storlek emot våra vånliga, men med en halfrund urhålkning antingen på den ena eller båda ändarne, hvilken dock i sednare fallet är dubbelt så djup åt den ena ändan som åt den andra. Två sådana stenar sammanfogade bilda inuti ett ovalt hål af samma rymd som en vanlig kakelugnspipa. I det näst ofvanpå liggsnde lagret vändas de motsatta ändarne af se stenar, som dertill användas, mot hvarandra, och härigenom kunna stenarne bindas tillsamman lika fast, som i en vanlig mur, men midt uti får man en cirkelrund skorstenspipa tillräckligt vid för ett kakelugnseller mindre spisrör. Härigenom vinnes den fördelen att alla kakelugnspipor kunna anbringas i sjelfva muren, utan behof att uppsätta serskilda skorstenar annat än för större köksspisar. Detta minskar åtgången af materialkostnaden för grund och bjelkars afvexlingar och lemnar så mycket större utrymme, som -skorstenspiporpa annars borttaga. Dessa rundformiga pipor fastbålla ej heller så mycket sot, sem de fyrkantiga. Äfven för mellanväggar äro dessa tegel fördelaktiga, då väggarne kunna få tillräcklig tjocklek med hesparande af omkring Y,:del i tyngden. : För större skorstenar till köksspisar finnas äfven ett annat slags tegel, som sammanfogade bilda invändigt större runda hål af åtskilliga dimensioner. Sådant slags tezel är förut ej alldeles okändt i Sverge, emedan det finnes i Höganäs försäljningsbodar; men hvad som förtjenar bemärkas, är att til rundmurningen här användes tegel af två olika längder, och hvilka äro försedda med hak på hvardera ändan, som gripa in i hvarandra. Det sednare förhindrar, att spickor kunna gå genom hela muren, i händelse murbruket skulle på något ställe falla ut; det förra gör, att då i hvarje hvarf inlägges hvarannan sten af det kortare, hvarannan af det längre slaget och tvertom i det nästföljande hvarfvet, så att en kort sten kommer att ligga ofvanpå en lång, så blir muren derigenom väl sammanbunden. Ytterligare märkes ett dylikt system af tegelmodeller för bildande af runda kolonner. Hvartannat hvarf ntgöres af stenar, som äro kilformiga eller rättare hvardera utgörande segmentet af en cylinder, hvartannat åter af sådana, hvilka tillsammans formera en inuti urbålkad ring, med en rund skifva midt uti. Med dessa delar sammanbindes nu muren rätt väl, och om alltsammans efteråt afrifves med cement eller stuccatur-murbruk, så har man med en obetydlig kostnad kolonner, som likna sådana af huggen sten eller marmor, men icke kosta en sjettedel. Serskilda modeller finnas till kapitälerna. I Sverge, som är så fattigt, men nästan mest af allt på architektoniska prydnader, förmodligen emedan få hafva råd att förse sina hus med stenkolonner, synes det vara skäl för tegelfabrikanter och byggmästare, att egna uppmärksamhet åt detta enkla sätt att anskaffa sådana. I samma väg, eller i och för användande till hyggnader, utmärka sig en art stuccaturarbeten, hvilka med fördel kunna begagnas tillgolf i korridorer etc. i stället för dyrbarare stengolf. Ett sådant stuccaiur-golf finnes vid sjelfva ingången till industripalatset, förfirdisadt af Efrr Bec vt fils och täflar i skönhet med en vacker mosaik-imläggning af marmor i olika färger. Vidare förekommer såsom hörande till samma kapitel eh ofantlig mängd af genombrutna arbeten och sirater af gjutet jern, alt begagnas till portar, balkonger m. m. En stor del nyare portar i Paris göras nu så, att hvad man kal!ar fyllningen eller dörrspegela består af sådant genombrutet gjutgods i form af något löfverk, vapenprydnader eller dylikt i omvexlande konstrika och smakfulla mönster, att vid beseende af de vidfogade påskrifterna förvånas man öfver det billiga pris, hvartill dylika artiklar lemnasiFrankrike, der bränslet Jikväl är så dyrt, jemfördt med priset på samma slags artiklar i Sverge. Vid frågan om tfakläggning, som nyss nämnles, kan man icke förbigå att anmärka den utveckling, som blifvit gifven åt den förut af jurmaler Omnämnda konsten att förzinka jern och ernplåtar, d. v. s. att öfverdraga dem med en unn yta af zink, såsom man förtennar koppar. 404 FR RR 2 TA fa a AR RR Te a Lr