Aftonbladet – 19 juni 1844, sida 2

— Tidningen Den Konstitutionelle söker med osparad flit inplanta hos sina läsare den tankan, att utgången af riksdagsmannavalen vid Universiteterna innefatiar en eklatant förkastelsedom af prikets största lärdomskorporationer öfver reprepsentationsförslaget, hvilken sign fikatift utmärker huru den större upplysningen bedömer densam,ma, Denna slutsats drages deraf, alt i Upsala professor Geijer erhållit endast 43 och professor Bergfalk blott 4 röst, samt att professor Bolmår, den ene af biskop Heurlins båda närmaste drebanter vid förra riksdagen (prosten Berlin var, som bekant är, den andre,) blifvit vald i Lund. Detta tolkningsförsök är ieke illa uttänkt af Den Konstitutionelle, men har den olyckan att vara utsn grund. Hvad Upsalsvaiet betriffar, så ir det nemligen fullkomligt bekant, att professor Bergfalk ifrån början alldeles undsnbedt sig att komma ifråga vid valet, och att professor Geijer jemväl under en längre tid förklarat sin önskan alt ej blifva vald. Huruvida Hr Geijer näst före valet ändrat denna tanka är oss obekant; men att han icke gjort något enda steg för att insinuera sig, det kon man taga för afejordt, dels med kännedom om hans karakter, och dels derföre, att i sådant fall hade Universitetet visserligea icke uteslutit honom. Omdömet både om Hr Geijers djupa insigter i de statsrättliga vetenskaperna, och om öppenheten och tillförlitligheven i hans öfvertygelse, är dessutom både vid och utom Universitetet så bestämdt, att ingen i det alseendet bestrider honom första rummet, och just häruti synes oss ligga ett bevis, att han alls icke eftersträfvat att komma till riksdagen. Hvad åter Lund beträff:r, så kan väl Den Konstitutionelle synas hafva mera rätt; men den som äpner, hur det stundom går till vid Universite