Aftonbladet – 13 juni 1844, sida 2

nu afhjelpta, och med en förminskning a! hundrade platser, hade alla rättmätiga fordringar på utrymme och beqvämlighet blifvit tillfredställda. Ena beräkning af inkomsten, efter förra årets resultat, syntes då icke öfverdrifven. Efter denna skulle då, sedan aflöning och dagkostnad voro afdragne, 10,000 Rdr återstå till räntor, material-utgifter och successiv amortering af den ointecknade skulden, I dess ställe har inkomsten ej utgjort mer än 37,233 Rdr. Anmärkningsvärdt nog gaf Oktober fullkomligt det resultat jag kalkylerat på, eller 5,430 Rdr, men de öfriga åtta månaderna, som förlidet år gifvet 40,000 Rdr, inbragte således icke mer än 31,803 Rdr. Emedan ej mer än 423 representationer kunnat gifvas, och således dagkostnaden föga öfversteg 8,000 Rdr, skulle ändock ett öfverskott af ungefår 4,000 Rdr funnits till-räntornas betalande och följaktligen balansen icke blifvit särdeles betydlig, ifall den första uppsättningen varit betald — ty a alla materialutgifter teatern haft att bestrida, och som gå till något mer än 22,000 Rdr, kan jag på sin höjd: beräkna 4,000 Rdr såsom föranledde serskildt af de gifoa styckena, och allt det öfriga ej annat, än de inventarier, som oundgängligen böra finnas vid en teater, hvilken kan sägas vara i ett någorlunda fullständigt skick. Då det sålunda hufvudsakligen är den första upp sättningen, som vållat teaterns nu iråkade obestånd — naturligtvis i förening med de serskilda ogynnsamma omständigheter, hvilka under de sednare miånaderna inträffat, och dem jag längre fram skall vidröra — är min pligt att rättfärdiga mig mot beskyll-ningen, att lättsinnigt och utan al beräkniag hafva kastat mig i ett företag, hvilket jag på intet sätt var vuxen, och att, då jag såg dess menliga resultater, icke i tid har dragit mig undar. Jag har redan förut visat, att det ej var någon ny och alideles ovanlig inrättning, jag här velat stifta, utan egentligen återställandet åf något, som i 60 år existerat i hulvudstaden, hvaraf den i sjutton år varit i saknad, och hvaraf behofvet lika länge varit kändt och erkändt, Jag hade sett för:tag af jemförelsevis mindre nödvändighet omfattas med synnerlig välvilja af både allmänheten och offentliga myndigheter; jag hade sett t. ex. Gustafsbergs porslinsbruk, Mötala och Nyköpings verkstäder samla aktier för Hindra tusentals riksdaler, det sistnämnda understödjas med ett oerhördt lån, och sådant ehuru dessa anläggningar varit långt aflägsnade från hufvudstaden, och deras bedrifvaade ej kunnat följas af aktieegarnes uppmärksamhet ; jag hade sett femtio ångfartyg byggas på aktier, äfven långt efter sedan ångfartyg upphört att gifva någon vinst, ehuru de ej få försäkras, och således en olycka eller en oförsigtighet kan i ett ögonblick beröfva aktieegarne hela deras egendom, utan ringaste ersättning. Jag vågade således tro, att afbjelpandet af ett allmänt kändt behof stulle mötas af någon välvilja, med t. ex. blott en tiondeelier tjugondedel af den, hvarmed man omfattat de ofvannämnde inrättningarne, helst då det gälde att bygga ett hus på en allmänt besökt plats, der hvar och en kunde kontrollera arbetets fortgå:g, och genom hvars tillvaro i vär — sta fallet en garanti gafs, att icze hela det tillskjutna kapitalet kunde gå förloradt. Till ingen förespeglade jog några egoa stora tillgångar eiler hemliga hjelpkällor. Jag sade, hvad hvar och envisste, att jag egde något men obetydligt, och jag begärde således biträde, icke till en vinstgifvande spekulation, men till ett företag, som jag ansåg och ännu anser nyttigt och behöfligt, och icke hotande med någon förlust, åtminstone ej någon särdeles stor. Ållt hyad jag lyckades erhålla, var 7000 Rådr, och bland dem, som härtill bidrogo. fanns ingen enda rik eller ens förmögen person. Man sade mig, hvad jag för öfrigt sjelf öfveralit hörde, att man tviflade på möjligheten af plånens genomförande, men att, då man insåg denna möjlighet, skulle understöd erhållas från många hän-:. der. Sådant var ett misstag. Efter det teaterbyggnaden redan var så avancerad, att fullbordandet ej kunde betviflas, och sedan den var färdig, har ingen enda riksdalers bidrag erhållits. Denna omständighet ökade naturligtvis svårigheterna, till någon del kostnaderna, och beröfvace mig rycket af den tid jag behöft egna, både åt tillsyn öfver arbetet och ordnandet af den personella och estetiska afdelningen. Det är med nöje jag erkänner, att jag härunder rönte biträde af vänner, som gjorde för mig allt hvad deras. förmåga medgaf, och utom hvilket det ej varit mig möjligt att fullborda verket; men detta biträde, liksom de föregående, bestod i lån på korta betalningsterminer, visserligen en stor. tjenst för ögonblicket, men också blott för ögonblicket. För återbetalningen hade jag något räknat på Stockholms Brandförsäkringsverk. Jaghade sett detta gifva lån mot obetydlig ränta till åtskilliga slags byggnader, och sjelf år 11837 af Herrar Etthundrade Mäns godhet fått mig beviljadt ett sådant till husets halfva värde mot tre procent, att lyftas när byggnaden stod under tak, till understöd för det af mig tillämnade, men sedan af andra uppförda, hotellet vid Brunkeberg. Jag begärde Inu af dem en dylik välvilja. Min begäran afslogs. Jag tröstade mig med den försäkring jag skulle erhälla, då buset var fårdigt. Kostnaden derföre var förslagsvis upptagen till 40,000 Rdr. En teäter var imedlertid ett verk, i hvars konstruerande ingen år våra arkitekter hade någon erfarenhet, och det steg således i sitt primitiva, till det yttre ofullbordade, skick til 54,000 Rdr. Jag hoppades se det försäkradt (till kostnadsbeloppet. 1 dess ställe försäkrades det till 135,000 Rdr, således 19,000 Rdr mindre, och beläI ningsrätten, hälften för vanliga hus, bevijades mig enI dast till treåttondedelar. Jag anförde klagomål härlöfver hos Herrar Etthundrade Män, och erhöll der lrättelse, att teatern skulle belänas såsom andra välbellägna hus, Häraf tycktes i full konseqvens följa; att Idet äfven skulle försäkras som ett sådant. FullborI dadt har det kostat nära60,000 Rär, hvilket jag erIbjöd mig att med räkningar bestyrks. Det försäkraI des likväl blott till 45,000, och mina deröfver anförda Ibesvär lemnades utan afseende. Jag hade trott, att lett verk, existerande för hufvudstadens-pytta och som för den redan gjort mycket, hvartill också dess rika tillgångar sätta det i stånd, skulle vilja för ett allmänt ländamäl göra den lilla tjerstes, att försäkra Huset till SERIES LINES TERASS RIE SNR SVITERNA SENAST ET SNETT