Aftonbladet – 6 juni 1844, sida 2

den penningsumman, eller den och den bränvins kaggen. Deremot får jag förklara dig, att derest di understår dig att rösta på Z, så skall du minna mig: jag skall då beröfva dig det och det, elle; låta bli att gifva dig det och det; jag skall för följa dig, jag skall till och med låta dina barr umgälla en släng af den slef, som du geaom dir afvighet emot min önskan sjelf ådrager dem Besinna detl Månne man ieke kan hafva mycket att anmärka mot detta sednare sätt? Månne det ej förtjenar heta ett Öfvertalande med trug, lock och hot? ett öfvertalande, utan anförande af skäl, rationella grunder, förnuft och ett skyldigt afseende, fästadt på den sak, hvarom frågan är? Och kan väl någonting i verlden vara befängdare, än att förblanda detta sednare sätt med det föregående, nemligen med Bibringandet af sin egen öfvertygelse, stödd på en verklig och anförd förnuftig mening? Skulle någotdera sättet förtjena namn af Terrorism, såsom Biet vill, så är det sannerligen detta sednare, der trug och bot användas; men alldeles icke det förra, der blott åt hvars och ens egen pröfning öfverlemnas det råd, man gifver. Allt detta är sjelfklart. Likväl tyckes den dagliga erfarenheten inom publiciteten utvisa, att så påtagliga sanningar behöfva upprepas och hållas en och annan för ögonen. Det parti, som Sv. Biet tillhör, har t. ex. i frågan om Riksdagsmannaval alltid gått till väga genom kanaler, som tillhöra det sednarc sättet. Ån genom förespeglingar af kunglig onåd eller annat hot, än genom utlofvade befordringar eller penninge-emolumenter, är det, som detta parti verkat till sin förstärkning på riksdagarne. Månne icke detta är den rätta terrorismen? den fullkomligt låga, usla, nedriga intrigens väg? Är icke detta att imponera — icke med sanning, utan med materiella, råa medel? Aftonbladet bar i afseende på de blifvande Riksdagsmannavalen öppet sagt sin öfvertygelse rörande så väl de personer, man borde undvika som dem, man kunde hafva att hålla sig till: all på grund af förut visad och offentligen ådagalagd karakter hos dem. Vi trotsa hvilken förnuftig menniska som helst, att kunna kalla sådant annat än rent spe. Må Biet gerna benämna Sanning och meddelad Öfvertygel!se Terrorism; det hör till dess naturliga läge alt se sanningen med förskräckelse. Men att någon annan, än Biet, skall i grunden missförstå den skillnad i sätten alt gå till väga för riksdagsmannavalet, vi bä uppgifvit, frukta vi icke.