Aftonbladet – 1 juni 1844, sida 2

LITTERATUR. RUNA. Antiqvarisk Tidskrift. Maejbäftet 1844 Af Rich. Dybeck. Det är bekant att denna fortgående samling af Svenska fornminnen har nu mera blifvit förvandlad från qvartalsskrift till månadsskrift, och att det i medlet af Maj utgifna 4:sta häftet kommer att, vid samma tid i de öfriga månaderna, följas af 7 andra. — Detta häfte tyckes lofva att Runa skall i år visa sig ännu mer omvexlande till innehåll och rikare utrustad med teckningar och musikbilagor, än de föregående åren; man träffar här redan 2 planscber, hvaraf en färglagd, och 4 musikstycken. Utgifvarens insigter som fornforskare och hans talanger som skriftställare, tecknare och tonkonstnär, uppbäras dessutom i denna fortsättsiog af en, som det tyckes, alltjemt stigande enthusiasm för ämnet. Det beror nu på publiken att möta dessa produktiva egenskaper med motsvarande uppmuntran; och vi tro icke att utgifvaren skall gå miste derom, ty hans arbete har åtminstone en sida, som öfverallt och äfven hos de profana, måste rekommendera det, emedan den så lätt faller i ögonen; vi mena den pittoreska: planscherna ensamt måste gifva samlingen ett värde, för den till och med, som icke delar utgifvarens hängifvenhet för fornåldern. Vid afbildningen af ena gammal stensättning på stranden af sjön Näjöl, i Dalskog socken på Dalsland, har utgifvaren t. ex. låtit den intagande nejden göra fornlemningen sällskap, och lemnat oss ett litet landskapsstycke, som är en ibland de bäst behandlade stencrayoner man vill se, och ovilkorligt förflyttar botraktaren in i en enslig nordisk skogsbygd, belyst af högsommarens middagssol. Man behöfver blott beskåda planschen genom handen, få att man bortskymmer alla främmande gränslinier, och om man som jägare, fiskare eller naturforskare blifvit förtrogen med vårt lands vildare trakter, skall man ej misskänna, att man har framför sig ett lyckadt porrätt af någon sådan. Samma trohet tycks tillhöra anletsäragen och attityderne bos de begge Sorundaqvinnor, — en hustru och en flicka — som föreställas på häftets andra plånsch, den färglagda. Den yngre figuren är ganska täck; men dragen såväl hos den, som den äldre, äro ägta Svenska, och erinra ej om några utrikes ifrån bemtade urbilder. Rubrikerne i detta häfte äro: 4) Våren i Norden en stunds betraktelse),, 2) Minnesmärken kring sjön jöl (Dalsland),, 3) Sorunda (Södertörn), 4) Vallor i Dalsland, 5) Öfversigt,. — Under den 4:sta ch 4:de förekomma musikbilagorna, intryckta i texen: en Vallborgsmessdans. med sång, con vallhornsnelodi och två dialogiserade vallvisor. Utom dessa vå dia!ogiserade visor träffor man en tredje, hvartill