Aftonbladet – 25 maj 1844, sida 2

skapa ordentliga f3urer, riktiga. gudar och annut förnämt folk! . Det var. icke allenast pyramider och--koner man här hade för sig, men grönskande. herdår och berdinnor med fullkomliga armar och ben! men Diana på jagt! men satyrer och filosofer! men sjelfva Atasterdams hedervärda borgmästare med mage och isterhakal . . . : : Och allt detta. endast af klippta, böjda, -till-; tvingade och fasonerade afvenboksbuskar! Och så fort det en morgon befanns att det tagit sig friheten växa ut någon liten qvist häreller der på näsan eller någon annan ledamot! a en figur, genast trädgårdsstegen uppioch saxen och. skäran fram för att. hyfsa. ochstillrättavisa dessa naturens obildade friheter! Det: var icke nog med ätt man en gång väl fått dessa granar och afvenbokar till folk, det var dika-mycket konst och besvär att sedån hålla dem för: jemnan vid marginalen! Dessutom stodo i alla korsgångar och på ålla gräsrundlar små näpna herrar och damer i brånd lera, herrar med mintel öch puffårmar, damer med. blommor si handen, hvilka de tycktes ;liksombjuda. åt de tförbigåendel: . Man visste den tiden att: våra artig, till och med i bränd lera. För öfrigt voro alla gångar belagde med cnäckor, porslinsskärfvor. och små.tezelbitar, och kring alla rsbatter: var likaledesem kant af dylikt bro? kigt kram ordnad i små näpna uddar. öch finglar, hvilket oundgängligt hörde till: tidens. aldra modernaste smak. Men midt i trädgården var en bassin med springvatten, som kastade sg ur munnen på en grönmålad triton med .uppblåsta kindben. . Några svanor badadesig Hela dagarne i det fina duggregnet, öch en tröpp guldoch purpurfasaner, samt . några högst. briljanta ; och ,i mån derefter högfärdiga-pålåglar, gingo utomkringsochsågopå: All denna herrligheten hade don Hernando