Aftonbladet – 25 maj 1844, sida 2

varande Konungen trösta de bekymrade genon örsäkringen om omöjligbeten af en dylik Kungs sorgs framtida förnyelse, genom dess förkorinin ill den minsta möjliga tidrymd, kanske till sor sens inskränkning som för annan hofsorg, endas ill hofvet, lemnande åt folkets bjerta att utveck a den verkliga sorgen. Skulle någon tro, att hofvet, genom en dyli! vikelse från det hittills följda bruket, gjord någonting ovanligt och utmärkande, något, hvar med det nedsatte Konungavärdighetea och skiljd sig från hela den öfriga Europeiska monarkismen så bedrar man sig på det aldrahögsta. Tvertön närmade man sig till det öfriga Europa, hos hvil ket dylika ceremonier redan till det mesta är aflagda. Det är ej blott i friare stater, såsom Frankrike och England, der sådant skett; sjelfv let strängt monarkiska Preussen bar i detta fal öregått med ett efterdöme, som icke är det en la, hvilket förtjente att tagas i bebjertande äfve konsti!utionella länder. Konung Fredrik Wil nelm HI begrofs, vi minnas ej rätt om på de redje, men åtminstone säkert icke sednare, än p len femte dagen efter dödsfallet, och det ick med pomp och ståt i sin hufvudstads kathedral yrka, utan fördes helt enkelt till Charlottenburg capell. Han dog den 7 Juni, och författaren til lenna srtikel, sont den 3 Juli anlände till Berlin således ieke fyra veckor efterå!, fann ej blotttea rarne i full gång, utan såg icke någon sorgkläd nenniska -på gatorna, eller ens något tecken s org, hvarken i slottet, i Sans-Souci eller i-hof etjeningens drägter. Och likväl älskade preus iska folket verkligen den bortgångnel Saken ta ar för öfrigt så helt och bållet för sig sjelf, at nan sannolikt endast behöfver väcka tankan bör vå, för att få den ordnad i enlighet med förnu! ets fordran och folkets allmänna önskan. E anda liten och öfverflödig anmärkning tillägga Vv åsom -en kuriositet: hade Gustaf Adoli dött de 4 Mars, så hade hela landet försänkts i sorg, al a nöjen hade afstannat, och hvar menniska had Jädt sig i svart, Han afsattes den 43 Mars on örmiddagen, och det annonserade spektaklet ga ch besöktes samma afton! Det är då icke dei yttre sorgen en Konungs minne behöfver elle .enom hvars stränga iakttagande det hedras; me; mös efterträdare beböfver, att ej hans land ut irmas och hans folks missnöje blir dess första hels ring till den nya styrelsen.