Aftonbladet – 25 maj 1844, sida 2

Article Image
HERR GOLDSCHMIDTS SOIRE. Den musikaliska allmänhetens åsigter om den så kallade romantiska skolan tyckas vara delade, och svåra att bringa i någorlunda öfverensstämmelse. De! förnämsta skälet härtill synes oss vara de ytterligheter, till hvilka man å ömse sidor så ofta skrider: det ena partiet låter alltför lätt blända sig af en skimrande yta, under det att det: andra, mera rigoristiskt sinnadt, i sin ifver fördömer: alltsammans påle-måle såsom ovärdigt benämningen af konstverk ). För vår del anse vi bäda meningarne vara öfverdrifne och tro, att sanningen såsom vanligt lig:er i midten. Om man efterforskar denna skolas ursprung, så finner man lätt, att en opposition emot den äldre skolans strängare konventionella former ligger till grund derför. Sträfvandet att befria sig från de strängare formerna, så vida de genom sin absolutbet hämma andens fria utveckling, gör sig i vär tid gällande uti alla riktningar, och äfven tonkonsten har deltagit häruti. De tider, då en Haydns, Mozarts, Beethovens mäktiga snillen -götoen lefvande anda i.dessa former, voro förbi. Deras efterföljare vidhöllo.-samma former, men saknade sina föregångares sjelfständigt skapande kraft: de voro såsom ett efterlefvande svagare slägte,; hvilket envisas.att påtaga sina förfäders tunga jernrustviogar, bvari de ej förmå röra sig. Exempel härpå finnas tillräckligt i Dusseks; Clementis, Cramers, Ries, Kalkbrenners Sonater; enskilda undantag kunde ej vara öfvervägande. Anmärkningsvärdt är, hvilken friskäre anda rör sig uti dessa författares arbeten, då de valt en friare förm, såsom man finner uti Cramers etyder, Dusseks Consolation, m. fl. Härvid få vi imedlertid uttryckligen förklara, att vår mening ingalunda är att fränkänva sonatstylen användbarhet äfven i vår tid; men des: strävgt regelbundna begränsning leder lätt till torrhet och själlöshet, då ej den skapande förmågan beherrskar formen, utan denna beberrskar den förra. Vi hafva hos oss sett-Alexandrinväldet störtadt uta! en förening af unga ehtbusiaster, hvilka Ville återföra frihet, värma, natärfriskbet i skaldekonsten, Hvilken framgång deras bemödanden haft, är kändt: det ungdomliga nitet kastade sig öfver till en motsatt ytterlighet; och: satte ett nebulistiskt svärmeri i stället för den kalla reflexionen ; mer imedlertid var det murkna gamla, aflägsnadt, och sedan det somogna nya bunvit mogna, sedan den alltför jäsande drycken bunnit klarna, framgick en ren och frisk poesi ur det vilda tumiltet: orsaken Var, att ett poetiskt element låg på botten; hvad som endast tillhörde den upprörda tidsandan förgicks, men det som var-äkta, bibehöll sig, oaktadt :alta samtidens anfäktelser: På samma sätt här den så kallade romantiska skolan uppkommit: en musikalisk fosforism har utvecklat ) Att vi här endast tala om Personer, hvilka genom hyfsning och seder äro ;berätigade att räknas bland den-cbildade klassen, torde ej-behöfva nämnas. a

25 maj 1844, sida 2

Thumbnail