Aftonbladet – 20 maj 1844, sida 2

allt bvad som rörer de kuranta sakerna, samt torde ej vara obenägen attien liberal anda verka för de behöfligaste reformer, om han ock måhända skulle tveka att gifva sig in med sådane mera genomgripande, som fordra en större organisationsförmåga och djupare insigter i krigskonstens nyare utbildning. Det svnes äfven som meniogen icke vore att nu beträda den banan, innan en del vigtigare förändringar genomförts i våra iare förhållanden; och äfven detta låter sig försvaras genom den betryggade freden och vår yttre ställning, ehuru man väl ej bör alltför mycket förlita sig på detta. Vid valet af ecclesiastik-minister, synes deremot regeringen funnit sig hafva friare händer, då, på sätt även resultatet vis.r, en majör och riddarhussekre!erare kunnat ifrågakomma. He Silfverstolpe, som vid universitetet tagit magistergraden, har enat sig ganska mycket till riksdagsgöromål.. Redan tidigt inledd af sin fader, förre riddarhussekreteraren Ax. Gabr. Silfverstolpe — som isynnerhet vid 4809 och 4840 årens riksdag utförde en aktad rol i konstitutions-utskottet och 1842 inom riddarhuset var så inflytelserik, att en viss pu afliden hög person icke ansåg under sin värdighet att genom hotet att öfvergifva landet, förmå herr S. att med sina anhängare sluta sig till dem, som biföllo indragningsmaktens grundlagsvidriga införande — har nu varande statsrådet Silfverstolpe, allt sedan den tiden, deltagit i riddarhuskansliets riksdagsgöromål och de sista två riksdagarne såsom ridderskapets och adelns sekreterare. Han lärer jemte god litterär bildning e3a mycken arbetsamhet, jemnhet och redighet; och han har i sednare tiden haft flera uppdrag så väl af silt stånd som af Rikets Ständer gemensamt, äfvensom kommunala befattningar. Så besynnerligt det ock kan se ut, att en f. d. militär åtager sig ecklesiastikportföljen nära ögonblicket af en riksdag, då kyrkolagens reform och en hel hop presterskapet och läroverken rörande vitala frågor komma att förhandlag, torde resultatet således kunna blifva tillfredsstöllande, äfven för de vördige fäderne. Att allmänheten gläder sig åt, att på ett eklatant sätt se hyllad den grundlagens princip att icke prelaterne inblandas i rådet, dertill har man redan märkt flera tecken. Hrr Nordenfalk och Wern medföra ur sitt enskilda lif mycket förtroende såsom redbara, kunniga och aktade män, använde i många större, enskilda befattningar, som de med heder uppfyllt. Om den förre icke under sin fordna embetsbana var utmärkt såsom en stor kapacitet, visade ban likväl beslutsamhet att icke kontrasignera sådant, som han ancåg stridande mot Ständers beslutande rätt, och torde erbjuda förmågan att blifva en påtitlig rådgifvare; och den sistnämnde har åtminstone vid riksdagen 1834—33 visat sig nitisk för åtskilliga förbättringar i de inre angelägenheterna, som väl pu böra få påräkna hans fortsatta bemödanden. I allmänhet torde man likväl icke orätt karakterisera alla dessa personer, om man gfäger, att de, utan att uteslutande tillhöra de konservatives antal, hysa i det mesta ganska konservativa åsigter, och således lemna i detta afseende tröstande garantier för dem, som i sträfvandet för missbrukens skyndsamma afhjelpande och upplyståre principers antagande, skåda omstörtningsbegär och samhällsvådor. Hvad som i alla fall gör förändringen välkommen, är Hr Heurlins afsked, så att man med Wilhelm Tell hos Schiller kan utropa: Du: wirdst dem Lande nicht mehr schaden. Hvad! man vidare hoppas är, att åtskilliga enskilda förbållanden icke måtte medföra någon fortfarande inverkan genom dessa nya organer, från den gamla kamarillan eller ett och annat koteri, som ännu ej gerna ser sig åflägsnadt från inflytelsen på ärenderna. MM—JJ ER — Uppvaktningarne hos de nya statsråden hafva i. dag börjat. Bland de uppvaktande hos statsrådet Peyron bemärkte man äfven H. E. riksmarskalken, grefve Brahe, såsom sekundcehef för lifgardet till häst. . — På ett ångfartyg, benämndt Sydenbam, anlähde i går Engelska charge daffaires, m:r Gordon, som kommer att förestå engelska missionen härstädes. medanhärvarande engelska. ministerr, sir Thomas Cartwright, hemreser på permission. Samma ångfartyg lärer härifrån aftå till S:t Petersburg. för att likaledes afbemta dervarandeengelska ministern lord Stuart de Rothesay. — Bland de i går : med ångfartyget, Gauthiod från Läbeck ankomne . passagerare bemärkte man den äktade riddarbus-tepresentanten, He major Emil v. Troil, som nu återkom från sin, för två år sedan företagna resa till Kontinenten. Friherre Knut Bonde med-sin från England hemt2de fru, lady Fitz-Clarence, anlände äfven med detta fartyg. go skiljda vägar, .och min :harförlelat sitt strå