Aftonbladet – 11 maj 1844, sida 2

pA a Också grefven och Dammartin vederqvicktes genom dessa ljud, som liknade musik i deras öron, ty den sednare hade flere gånger under resan i Tyskland påstått, att fransyska vore det enda ordentliga språk i verlden. Till och med om man icke förstod det, skulle det alltid låta vackrare, än något annat, och han kunde icke begripa, hbu:u det vore möjligt att tilltala förnämt folk på tysk? Grefvinnan vände sig nu bedjande till sin nya bekantskap: hon önskade några likemedel, dem hennes far plägade begagna för sitt onda, och saknade dessutom mycket i den ödsliga boninger, hvaraf en stor del syntes åtminstone henne oumbärligt, ehuru hon med en suck tillstod för sik sjelf, att hon sku!le nödgas vänja sig vid många försakelser. Med glad ifver åtog sig Therese, biträdd af tjenstflickan, de första bestyren. Läkemedlen anskaffades, hon bjelpte Dammartin tillreda varma omslag af kryddor, drog försorg om en enkel aftonmåltid och lemnade icke de resande, innan allt var tydligt melian dem och deras uppasserska. Då hon med en litt bugning ville bjuda god natt! slöt Constance benne i sina armar, och den bestörta Therese såg henne utbrista i tårar. Goda barnp, sade egrefvionan, det förundrar er, att se mig gråta! Ni lyckliga vet icke, huru er vänlighet öppnar den land:flyktiges bjerta. I edra draz återspeglas en glad ungdoms sillbet, och alt mötas af er vid nträdet i mitt nya lif, är för mig på en gång välgörande och ljuft.n ;Huru gerna skulle jag vilja lätta edra första Mmödor i det pya beramet, om ni tillåter det! svarade Therese hjertligtDer min erfarenhet år otillräcklig, skola min mor och min syster undervisa mig, och om ni vill se ett gladt ansigte Omkring er, så har jag det alltid med mig. Edra besök skola göra mig lycklig, sade Constance. Jag kan tala milt modersmål med er, och det är redan en stor njutning. — Ännu ett ord: skulle det verkligen vara sannt, bvad ryktet sagt 055, nemligen alt vår konung, tillika mej ia familj, sitter fången i Tempeltornet? Vet ni sågonting derom med visshet ?, Icke jag, svarade Therese med en lätt rodnad. Jaz ohetänksamma flicka har alltid så li ten uppmärksamhet för de allmänna npyhetern?.