Aftonbladet – 10 maj 1844, sida 2

TYSKA BETRAKTFLSER VID CARL XIV JOHANS DOD. (Ur dugsburger Allgemeine Zeitungn.) (Slut fr. gårdagsb.) Låtom oss nu kasta en hastig blick på Norge Enligt folkrättens grundsatser låter Carl Johans plan, att lösrycka detta land från Danmark och införlifva det med sitt rike såsom en provins, til ersättning för Finland, svårligen rättiärdiga sig Också blef utgången en helt annan: gexom det! oväntade motståndet och uppträdandet af en motkonung, såg Carl Johan sig tvungen att erkänna den i hast och dock med mästarhand uppgjordsz grundlagen, hvilken gjorde Norge till ett alldele: sjelfständigt rike. Derigenom gick all materiell ersättning för Sverge förlorad, och dessutom Pomern, som tillföll Danmark, och sedermera Preus. sen. Såsom bekant är, har Carl Johan, utan at tröttna, beständigt vid de Norska Storthingen yrkat på utvidgning af den visserligen ganska inskränkta makten, men utan att någonsin vinns sitt ändamål. Orörlig, såsom en annan legitim makt, höll Stortbinget sig till slalus quo, och för kronan återstod blott en inskränkt verkningskrets inom hvilken bou kunde gifva verklighet åt sins alvikande åsigter. Låtom oss nu vända oss från Sverges knappi tillrycgalagda förflutna, till dess just nu uppspirande framtid. Vi se för oss ett folk af stor andlig kraft, stolt, tapperi, bildadt och fribetsälskande. Den rörelse, som fattat hela Europa, och hvars pulsslag könnss inom religionen, poiitiken litteraturen, handeln och industrien, har gjort et lifligt intryck på detta folk, och det kan anse: såsom ett bevis för dess höga kultur, att denn: rörelse nästan aldriz råkat in på några extrava ganta alvägar, utan med sällsynt takt fortgått på stora vägen. I spetsen för detta folk träder nt en furste i sin bästa mansålder, sedan sitt elfte å svensk, uppfödd efter rigtiga grundsatser, och so sedan länge ejort det till sin allvarliga uppgift att lära känna folkets behof genom egen omedel bar åskådning, icke ur kooseijprotokolier. Min dre häftig än sin fader, tyckes det som om har med den Svenska luften äfven insupit den klar het i åskådning, som är denna nation egen, son om han med språkets ljud äfven lärt att först hvad, som ljuder från de fosterländska hjertan Honom till mötes flyga landets förhoppningar Och detta är mera än de tomma förväntningar som vid hvarje thronombyte, der fråga är om et terlängtade reformer, röra sig i menniskohjertet hvilket evigt le!ver af sina förhoppningar — Sverge bar redan hittills halt många tillfällen, att lär känna Oscars så väl förmåga — det visa han: vetenskapliga arbetena — som äfven hans: gode kraftfulla vilja — det bevisa hundrade små drag vi erinra blott om hans ogillande af det våld. samma förfarandet vid de Crusenstolpeska orolig heterna 4838. Derföre kan man, utan att var: sanguinisk, antaga, alt tiden för små och stor: lagstridigbeter, för protektionerna, för de oböjliga privilegierna, för motståndet emot allt nytt, blot! emedan det är nytt, för misstroende och faktisk likgiltighet för allmänna tänkesättet, numera 51 förbi. De höstory-grundsatser, som det af kama: rillan, under förre justitiekanslern Nermans och grefve Brahes ledning, stiftade och af särskilda