Aftonbladet – 3 april 1844, sida 1

Annandag Påsk skulle en stor fåte gifvas i Cork för OConnell och de andre jemte honom anklagade och dömde. OÖiver det öde, som träffat engelska agenterna i Bokhara, har man ändtligen nu fått veta åtminstone så mycket, att man icke kan sätta tro till de hittills erhållna underrättelserna derom. Missionären Wolff, afsänd att skaffa upplysningar i detta hänseende, hade hemskickat sin resjournal, som går ända till den 49 sistlidne Januari, och man inhemtar deraf, att öfverste Stoddart och hans medfånge voro insatta i Bokharas ,ark) eller fästning, som är ett slags bastilj, emedan man aldrig får veta om de personer, som blilvit insatta der, äro lefvande eller dödan. NEDERLAND. Den uppgift, som någon af de sednaste posterne innehöll, att Konungen i Nederland och hans båda syskon teknat sig för högst betydliga summor till det frivilliga lånet, befinnes vara ogrundad. Prins Fredrik har dock, såsom det säges, teknat sig för en gåfva af en tunna guld till skattkammaren. Den 22 Mars utgjorde hela beloppet af de för det frivilliga lånet subskriberade summor icke mer än 20,479,930 gyllen, enligt officie!ll uppgift af finansministern. Terminen för denna subskription hade blifvit förlängd med ett par dagar. Denna sakernes ställning hade verkat ofördelaktigt på kursen på Amsterdams börs. ITALIEN. Oroligheterne i Kyrkostaten förnya sig. I Imola bade det kommit till slagsmål emellan invånarne och de påflige frivillige, och flere blifvit sårade å ömse sidor. I Forli hade besättningen, bestående af påfliga dragoner, vägrat gå fientligt tillväga emot invånarne, som betett sig oroligt, och dragonerne hade sedermera öfvergifvit sina fanor. — I Rimini hade, vid en allmänt aktad mans begrafning, folket talrikt samlat sig, för att följa honom till grafven. Militärbefälet på stället gaf befallning att skingra boparna, men soldaterne vågade ej, utan drogo sig tillbaka. Följande dagen, då polisen ville företaga arresteringar, satte folket sig till motvärn; gensdarmerne blefvo tillbakadrifna, sedan en af dem stupat på, platsen och fyra blifvit illa sårade. ÖSTERRIKE. Från riksdagen i Pressburg har man den vigtiga nyheten, att magnaternes kammare äfven för sin del medgifvit upphörandet af adelns skattefrihet. Genom patent af den 43 sistlidne Februari, utfärdadt af kejsaren under rikssigillet och med kontrasignation af samtlige statsministrarne, bar baron Salomon BRoihschild blifvit för sig och sina manliga efterkommande berättigad, att såsom egare innehafva jordegendom af hvad slag som helst i Mäbren och Schlesien, en rättighet, som ingen annan Israelit eger inom Österrikiska väldet. RYSSLAND. Om resultaterne af Ryske finansministern grefve Cancrins förvaltning, och frukterne af prohibitifsystemet för Ryssland, hvilket system påstås i bonom hafva ägt sin förnämste gynnare och upprättbållare, läses i en skrifvelse från Ryska gränsen af d. 42 Mars följande tänkvärda uppgifter: Grefve Cancrins äfven här bekant blifna beslut, att lemna sitt embete, i anseende till sin förstörda hbelsa, har mer än annars fästat tidningarnes uppmärksamhet på dess 20-åriga förvaltning af Ryska rikets finanser. Grefve Cancrins finansförvaltning har (genom ett sammanträffande af flere åt det hållet verkande omständigheter) medfört ganska ofördelaktiga resultater. Utgifterne hafva nästan alltid öfverstigit de ordinarie inkomsterne. Ryssland, som år 4820 hade en statsskuld af 333,000,000 thaler, bar nu (inberäknadt lånet för jernvägars anläggning) en statsskuld af åtminstone 520,000,000, och har således inom 23 år ökat sin skuld med 185,000,000 thaler. Inkomstkällorna hafva icke varit så gifvande som de ökade utgifterne kräft. Förbållanderne H Ryssland synas öfverhufvud icke vara gynnande för en rask utveckling af folkets förmåga att bära skatter; men probibitifsystemet, i hvilket grefve Cancrin invecklat Ryssland, bidrog mest af allt att skada statsinkomsterne. Så länge detta spärrningssystem räcker, kan också ingen förbättring i finanserne förväntas, ty ehuru afkastningen af