Aftonbladet – 8 mars 1844, sida 2

— S H— — — —— — Jag? frågade han, lEERE5E ER — Ja, just du! (SI TR : — Nej, jag har ej bestämt! något vita genus. Nu till sommaren skall jag hem till min far. — Låt du gubben vara der han är, dig förutan, yttrade Gillersvärd. Låt du klockarfar. sitta der han sitter, och sök du lyckan i tid. i — Lyckan, skrattade Ekner och såg: sin vän rätt in i ögonen, ja visst. Jag vill söka lyckan och den består deri, att jag reser hem till min goda farsgubbe och går in i den låga klockarstugån och smyger mig genom dörren och står der tyst. Det är om morgonen och gubben sitter der framme vid bordet med glasögonen på näsan och läser i sin bömbok. Då ber han också för mig, gossar! det vet jag och det gör mig så godt, att jag vet det, och se, när gubben ser opp, se då står jag der framför honom och tar:honom ifamnen. Nåh, blir det icke roligt eller hvad behagas? — FEn rätt vacker scen, yttrade den mera betänksamme Lindlöf, men .:.— Nåh, hvad för men? frågade Ekner. — Å jo, jag menar, att du är gammal nog, kära Ekner, och att du skulle söka dig in i något verk, eller gå in vid skolan, eller bli prest; ty du måste tärka på framtiden. — Skulle jag gå in i något verk? svarade Ekner skrattande, och sitta och bläcka ner fingrsrne och skrifva dumheter efter diktamen, eller skulle jag gå in vid skolan? Det duger jag icke till, — Du kunde väl komma : att duga, blott du ville försöka, sade Lindlöf. , — Nej, gossar, det gör jag icke, och Gud allena vet, bvarföre jag studerat och hvarföre jag bär en lagerkrans. Ser ni, gossor, jag söker inte lyckan, det må ni göra så godt ni kan, utan jag har föresatt mig att låta lyckan söka upp mig. Vet ni, det är så många, som göra sig besvär för hennes skull; att hon gerna kan omaka sig litet, hom också. — Du vill sofva dig till Jycka, sade Gillersvärd försmädligt.