Aftonbladet – 5 mars 1844, sida 2

Article Image
last, som nyss förut dragit fördel af deras arbete, både i produktivt och konsumtivt afseende. Den bank, som lemnat penningeförskotter till underlättande af industriföretag, eller till arbets kraftens användande, har genom sina operationer effektift verkat till förökande af kapitalförmögenheten, emedan den gjort sådane arbeten möjliga, hvilka öka landets kapitalvärde. MHäraf kan man se huru oklokt och farligt det är, att, lyssnande till strypsystemets advokater, under någon längre, tid lemna ett land i saknad af nödigt belopp af cirkulerande bytesmedel, i den falska inbillning, att derigenom kunna uppehålla myntvärdet eller rättare hindra silfret att stiga. Det är blott mot arbetet eller produkten af arbetet, som vi kunna tillbyta oss silfver, och vi böre derföre, då vi önska att få silfver, väl underlätta, men icke genom penningebrist försvåra produktionen af sådane värden, genom hvilka vi nu, liksom förr, eljest skulle kunna småningom erhålla tillökning i metalliska valutan. i Patienten vill icke begripa huru 530 millioner riksdaler banko skulle kunna inom 3 års tid absorberas af jordbruket och andra näringar; och då det skulle blifva för vidlyftigt att här ordentligt fördela denna summa på näringarna, genom anvisande af alla de olika föremål, hvartill den med nytta för enskilda och det allmänna skulle kunna användas, så nödgas vi inskränka oss till den erinran, att Sverges kultur, ehuru på sednare åren mycket: förbättrad, ännu tarfvar ofantliga ansträngningar för att komma i bredd med andra länders, ja, till och med blott för att göra oss någorlunda oberoende af Finlands smör och kött, Rysslands : talg och hudar, Hollands ost samt Norges sill och fisk — denna ständigt frätande import, så mycket kännbarare, som Norge icke tager något af oss i utbyte, utan hemtar sin spannmål från Danmark, men hvilken säkert till stor del skulle minskas från den stund, då vår lIadugårdsskötsel och svinafvellemnade tillräcklige qvantiteter smör, kött och fläsk till billiga priser. Hvilka summor skulle icke med fördel kunna användas på ängsodling, ängsvattning, vattenafledningar för att göra sanka trakter fruktbärande; på boskapsoch hästafvelns förädling, på anskaffandet af bättre åkerbruksredskap samt i allmänhet på det som till landthushållning hörer? Vi föreställe oss i sanning, att då allt detta skett, skulle föga af de 30 millionerne efter 3 års: tid återstå för de öfrige näringarne, hvilka likväl äfven ega anspråk på en släng af slefven. Våra vägar sedan! De tarfva förbättring, och om än staten skulle framdeles gifva medel till de för-: nämsta landsvägarnes, så är ej att vänta att den skulle. deltaga i by-, sockenoch häradsvägars förbättring, hvilket så!edes faller på kommunerne, samt tarfvar penningar. ,Patienten är säkert en vän af muvemanget, och nekar således ej folket goda, jemna vägar, hvilka utgöra vilkor för ett hastigt och säkert framskridande. Månne icke någon million af sammanlagda hästoch karldagsverken skulle åtgå ensamt till vägförbättring i hela Sverge. För öfrigt anmärkes, att 30 millioner, fördelade på 5 år, skulle utgöra 6 millioner om året, samt att af Sverges befolkning minst 1Y, million menniskor äro på något vis arbetande. Nå väl! anser palienten den svenske arbetaren redan så fördelaktigt och fullt upp sysselsatt, att det icke genom införande af lif i alla näringar blefve möjligt bereda en ökad inkomst af 4 Rdr om året åt hvarje arbetande man, qvinna och ungdom öfverhofvud, somliga mer, andra mindre? TLiåtom oss hänskjuta denna tvist till Hr C. af Forssells afgörande, emedan han troligen är den mest kompetente domare i frågor af sådan beskaffenhet ). Patienten yttrar sig äfven emot upptagandet af omogna förslag, och det kan hafva ett sken för sig. Men då ett ämne nära rörer många, så tala äfven många derom, hvarefterdet sällan dröjer länge, innan pennan och trycksvärtan begagnas, för att fästa den stora allmänhetens uppmärksamhet på samma ämne. Förslag framkomma då vanligen i mängd, ty derpå äro vi rikare än på penningar. Somlige kunna vara till grund-iden goda, men i detaljerna och användandet deremot odugliga, andra måhända tvertom, men något kar ) Red. anser väl för sin del, att någon anmärkning kan göras vid methoden att mäta rörelsekapitalets behöfliga belopp efter bär sistnämnda norm; men vi få vid ett annat tillfälle snart återkomma härtill.

5 mars 1844, sida 2

Thumbnail