Aftonbladet – 5 mars 1844, sida 2

de ännu icke burit in ljus och dukat bordet. Deretter lät hon kalla Udo och Edmund. Vid bordet gick det ovanligt tyst till väga. Blanka hade efter Todtensteinharnes sed en liten tallrik med frukt framför sig, men bon rörde den ej, och likaså litet bägaren, i hvilken. var vatten blandadt med vin. Udo satt till venster om kbenne, och honom undföll icke den förändring, som bade föregått med hans herrskarinna. Och Edmund till höger om henne var blek och förstörd. UeGR Blott Gottskalk, som på något afstånd satt jemte Rosa och Griseldis, gjorde måltiden heder och skämtade tyst med sina grannar. Han berättade dem, att junker von Hohenhorsts krigare förde sig ypperligt. Det var intet sammanrafsadt krigsfolk, utan för det mesta bofasta män. Och Jynglingarne, fortfor han, hafva ögon för de vackra bergsherdinnorna. Det skulle bli bröllop i möngd. Bergens döttrar hade ett eget retande bebag för lågländare. De bära hufvudet stolt, de hafva vackra och runda former, gå stadigt och upprätt.o Han kysste sig på fingrarne, drack och kastade så förälskade blickar på sina grannar, att de gerna hade skrattat högt, om icke vördnaden för herrskapet hade hindrat dem derifrån. : Äntligen blef måltiden utburen. Blanka gjorde en kort bön, hvarefter kon frågade junker von -Hohenhorst: Huru har Hans von Todtensteins skrift behagat er, som jag sände till er? ;Det var en förfärlig historia, sade Edmund tankspridd. Den har tryckt mig till marken, och så måste en fattig syndare ängslas frövoför schavotten. i Så har ni icke läst den till slut. Den slutas ju ganska vackert och artigt., : pHistorien om tvekampen, sade Udo, har gjort ett så pinsamt intryck på vår gäst, att. jag måste: sluta.n : f I hafven då icke läst Euthansasii dröm? frågade Blanka. Så hemta då skrifter, Udo.! Junker von Hohenhorst skall lära att akta Todtensteinarne.