Aftonbladet – 29 februari 1844, sida 1

falla på knä och plocka en der förekommande rödIbladig växt, under den inbillningen, att det der gjutIna blodet gifvit bladen deras färg. Här väcktes frågan om förlikningsdomstolarne, hvilka, lika mycket i hvilken afsigt de blifvit bildade, i alla fall voro olagliga, och genom hvilkas inrättande föreningen visade det högst lagstridiga sträfvandet, att tillegna sig kronans prerogativer. Dessa försök att inkräkta på kronans prerogativer synas vara så mycket farligare, då man besinnar att de först ägde rum, sedan regeringen gjort bruk af sin rättighet, att afsätta magistratspersoner. för det de bivistat repeal-möten. I Tara talade OConnell åter om armåen: den var den tappraste i verlden; men om den förde krig emot folket i Irland, så skulle detta land uppställa qvinnor nog, för att slå Drottningens trupper. Äfvenledes yttrade OConnell, att Drottningen blott behöfver göra bruk af sina prerogativer, för att återställa Irländska parlamentet i hela dess kraft, och ban påstod vidare, att folket genom -repeal-föreningen måste skapa sig egna autoriteter. Sedermera den 20 Augusti tillstod OConnell i Rosscomman, att de stora folkmötena blifvit sammankallade för att injaga fruktan hos dem, som bo i Irland och äro tillgifna föreningen med England. Man påminner sig, att i throntalet, då parlamentet under sednaste sessionen prorogerades, förekom en strof om agitationen i Irland och unionens upphäfvande förkastades. Tvenne dagar derefter höll repeal-föreningen en sammankomst, hvari OConnell förkunnade ett kontramanifest, som skulle adresseras till alla Drottningens undersåtare. I en sednare sammankomst förelades också verkligen utkastet till en dylik adress. På detta sätt befordrades fortgången af denna sammansvärjning genom alla de medel, som bufvudmännen ansågo, äfven i riogaste mån, kunna väcka missnöje och ovilja bland folket. Samma förfarande iakttogs före upproret 4798, och af den hemliga kommissionens berättelse, som Underhuset nedsatte för att undersöka förhållandet med detta uppror, ser man att truppernas förledande till otrohet hörde till de gåvarande anförarnes system. Hvad gjordes väl nu i detta hänseende? I Hr Barretts tidning, Pilot, trycktes en till trupperne ställd adress, öfver hvars syftning och ändamål intet tvifvel kunde äga rum; ty den skulle uppenbarligen ingifva armeen den öfvertygelsen, att i: fall det komme till ett utbrott, vore militären icke förpligtad att lyda sina befälhafvares befallningar och anfalla folket. OConnell tillstyrkte äfven, att inga sådana artiklar, för hvilka accis betales, skulle förbrukas. Detsamma skedde år 4797, och likväl var detta de grundlagsenliga, medel, genom hvilka OConnell sökte att vinna sitt ändamål. Någon tid derefter, vid ett folkmöte, som hölls i Loughren den 40 September, talade OConnell om ,Monstersammankomsterne, och förklarade att regeringen icke kunde vänta sig att de skulle inställas; dessa sammankomster skulle hafva sin fortgång, och detta vore det bästa svar, han kunde gifva på Drottningens throntal. Jag nämnde ofvanföre om det kontramanifest, som OConnell förkunnat; det framkom slutligen i dagen, och var affattadt i ett språk, hvars like jag till och med aldrig läst i repeal-tidningarne. På ett ställe heter det: Det är så klart som solen, att vi icke hafva att vänta bistånd från något endå håll, om vi icke sjelfve kunna skaffa oss hjelp., OConnell sade folket, att det icke hade några fabriker, men han förteg, att just den af honom bedrifna agitationen var orsaken dertill; han, förteg, att endast och allenast denna agitation afhöll de Brittiska kapitalerna från Irland, och var orsaken att folket qvarbölls i ett tillstånd af uselbet och fattigdom. I Pilot lästes den 25 Sept. en uppsats under titeln: Armeåen, folket och regeringen, hvari säges, att armeen behandlas med hårdhet, och att den stora massan af armåen består af repealvänner, hvilka för öfrigt icke sträfvade att genom fysisk makt framtvinga unionens upplösning. I en annan artikel i samma tidning säges om general Jackson, bjelten vid NewOrleans, att han, ehuru till yrket advokat, likväl med framgång grep till vapen, för att tillbakadrifva Britterne: och såsom utläggning häraf lägges Engelsmän och Irländare på minnet, att denne anförare utan någon skola segrat öfver -reguliera Brittiska trupper. Tidföljden leder mig nu till xmonstersammankomsten den 4 Oktober vid Mullaghmast. Denna lokal valdes, emedan Irländarne i fordna tider der Jidit ett nederlag, och — såsom OConnell sade — ett i historien oerhördt blodbad der ägt rum, genom Engelskt så väl som Irländskt förräderi. OConnell kom dit i sin scharlakansmantel, för att göra så mycket större intryck, och der uttalade han sin högtidliga öfvertygelse såsom juridisk embetsman, att unionen var helt och hållet ogiltig, emedan ingen del af riket hade fullmakt att förtrycka den andra. Vid denna sammankomst fattades beslutet, att ingå till parlamentet med en petition om unionens upphäfvande; men man har icke vidare hört talas om denna petition, och sannolikt väcktes frågan om densamma blott för att gifva förhandlingarne någon anstrykning af betydenhet. Vid denna sammankomst var, för första gången, en refeCERRO I er KE KT ERNA ERS FAT TEE TSE