Aftonbladet – 28 februari 1844, sida 1

erhållit kanoner; att på fyra byggnaden temtligen lång! framskridit, och att planen upptager fyra nya, ber stämda att spärra vägen från Meudon, Viroflay, Asnitres jemte bryggan vid S:t Maur; 3:0 att den fortlöpande ringmur, som samtidigt skulle komma att uppföras från Charonne ända till Seinen, ännu icke ens blifvit påbörjad; 4:0 att denna ringmur överallt beherrskas af bastiljerna; att den ringmur, som är färdig, är illa bygd, under det att på bastiljerna blifvit använd en sorgfällighet, konst och fasthet i byggnadssättet, som skulle förtjena allt beröm, om dessa fästen lågo vid gränserna eller på kusterna, och icke voro ämnade att bevaka och spärra Paris; 6:0 att man gjort sig skyldig till ett brott emot lagen, genom afledande af landsvägarne, utan föregående undersökning och bemyndigande; 7:o att man ytterligare gjort sig skyldig till en dylik förseelse, derigenom att man emet kamrarnes beslut förfogat öfver de anslagna medlen, -för att :göra Vincennes tredubbelt starkare; 8:0 att. man gjort sig skyldig till ett nytt åsidosättande af. lagen, i det man utan omständigheter benäktigat sig kronans oförytterliga gods; 9:0 att man gjort alla förberedelser till att fälla träden i Vincennes park för uppbyggande af Canonvilles arsenal; 40:0 att man med maktspråk och list bemäktigat sig jordegor kring Paris, utån att de olycklige exproprierade ännu erbållit någon ersättning; och ändtligen 11:0 att, om man jemnade med marken bastiljerna, eller åtminstone fronterna mot Paris, skulle man handla med stor vishet och lugna Frankrike. och Paris, hvilka befinna sig i ett rättvist bekymmer öfver den riktning man gifvit detta syndiga verk, bakom hvilket man endast skådar en tanka af herrsklystnad och tyranni. På andra sidan har åter en militärisk autoritet trädt inom skrankorna för befästningsföretaget, neml. general Duvivier i sin: discours au peuple, sur les fortifications de Paris. Deutsche Allgemeine Zeitung innehåller följande bref från Paris, i anledning af det deltagande studenterre derstädes nyligen ådagalagt, för herr de Chateaubriand: Hvad skall man tänka derom, att studenterne i Paris göra demonstrationer för herr de Chateaubriand och legitimisterne; samma män, eller åtminstone samma klass af män, som 4830 voro revolutionens kämpar? Så mycket är säkert, att regeringen på den väg, den går; skall stöta ifrån sig hela Frankrike. Den har efterhand gjort vallfärden, som likväl var så oskyldig, till enaf ögonblickets -vigtigaste händelser. Om detta fortfar, så skall den man, som en gårg påstod, att man måste vara impopulär för alt regera, bringa det derhän, att legitimisterne återvinna folkets gunst. Franska folket har ett ridderligt sinnelag, den förföljde kan städse vara säker om dess sympati, och detta är orsaken, hvarför ungdomen harmas öfver, at! herr Guizot sökt brännmärka herr de Larochejaquelir eller herr de Chateaubriand: Legitimisterne äro dt hederligaste män man: kan finna, derom är blott er röst i Frankrike; ingen af dem har någonsin sålt el ler ändrat sin öfvertygelse, de hafva städse stått un der samma fana, och derför är det helt naturligt, at i franska folkets ögon brännmärkningen återfaller på dem, som tjenat och synas färdige att tjena alla her rar. Förändringens tid är kommen. Nya åsigter, ny: förhållanden bilda sig, ty det blir nu klarare för hvar je dag, att den väg, man hittills gått, icke varit der rätta. Jag tror icke, att legitimisterne komma at draga stor nytta af denna förändring, ty äfven dera historia, deras inre väsende bjuder dem att söka lös ningen af det närvarande i det förflutna. Men så mycket är säkert, att hvad som nu föregår i Frank rike tydligt nog bevisar, att den nya dynastien ännt icke på långt när slagit rot så sjupt, som man sku! le tro. TYSKLAND. I Preussen synes ungdomen ändtligen ha p allvar utbytt det fordna tycket för klubbar oc andra hemliga förbindelser, mot lusten för offent liga sammanträden — meetings i Engelsk oci urgammal Anglosaxisk form — ehuru med fög större belåtenhet för vederbörande, om man få döma från vissa officiella åtgärder. Både i Ber lin och Leipzig hafva studentmöten ägt rum; pi förra stället beslöts en petition om afskaffandet a akademiska jurisdiktionen; i Leipzig, der möte bestod af emellan 4 och 3500 studenter, kom mai under allmän acklamation öfverens om en petilioi till Akademiska Senaten, angående upphäfvande laf förbindelsen, att bivista kollegier, och om e Irevision af.karcerordningen. Deltagandet för of I fentliga angelägenheter blir allt mer och mer all I mänt, äfven ibland ungdomen, och man förut spår att, om talets emancipation ändtligen inträf far i Tyskland, så kommer ej färdigheten till des Ibegagnande att saknas. För att efter förmå Iga befrämja denna utbildning, har en Univer -Isitetslärare i Leipzig, Dr Schbletter, öppnat et Collegium för Talöfningar, som redan vid andr timman räknade mer äu 40 kolleganter. I störst: hast har Preussen alltså fått både meetings och tala Iresällskap. Regeringens åsigt af dessa nyheter röjd Isig genast i Berlin, derigenom att de tre studen ter, som utskrifvit studentmötet derstädes, blefv flarresterade. -Hvilka-följder, som från samma bål kunna komma att äga rum i anledning af möte RTP NAT SKROT KI RER NNE RT