hvars dörr de vid bortgåendet på morgonen lemnat olåst. Sedan han sönderstött giftet till pulver, hade hån-tömt det uti den på kammarbordet stående väl lingbunken; men hade icke tillräckligt mod att verke ställa sitt sjelfspillingsförsök, utan ämnade ytterligare. stärka sig med en sup; och gick i sådant afseende ut i stugan, der han mötte sin bustru, som frågade honom, hvartill han begagnat morteln, den han sig o vetande bar i handen. Derpå svarade han: det am går dig icke; hvarefter han lagt sig på sängen. Han hade då funnit sig icke vidare mäktig till sjellmordet, men i stället beslutat, att låta giftet få qvarligga i vällingen, på det att Mickel Gulliksson och hang hustru af densammas förtäring kunde beröfvas lifvet, och Gullik Johan Nilsson, genom födorådets försvinnande, erhålla en lättare utkomst för sig, hustru och barn; hvilket ock utgjort en orsak dertill att han åt Mickel Gullikssons natten till Mändagen öfverklagader häftiga kräkningar och andra smärtande plågor icka egnat någon synbar uppmärksamhet, fastän kan inom. sig kände oro öfver den föröfvade missgerningen, hvars följder han ansåg objelpliga, och derföre beslöt, att inom sig bära denna oro, den han allt trodde att tiden skulle qväfva. Uti det angående Johan Nilsson meddelade prestbevis förekommer: Till frejden har han gjort sig mindre fördelaktigt känd, isynnerhet såsom Begifven på starka dryckers bruk och flera derifrån oskiljaktiga dårskaper och förbrytelser, bland hvilka endast må nämnas hans djerfva tilltag att från nattsängen upprycka och derpå slå och illa behandla pigan Christina Larsdotter i Tälje, hvilket brottmål förehades vid sistl. laga vårtibpg med Torps tiogslig, men måste af förekomne laga skäl uppskjutas tills vidare.n Vid nämnde våld emot Christina Larsdotter skulle enligt angifvelsea hafva tillgått sålunda, au Johan Nilsson natten emellan den 7 och 8 Februari 1843 inkommit i Christinas bostad; benne våldsammeligenm dragit utar sängen ut på gården, slitit af henne lintyget, så att hon legat naken i snön, samt sparkat och slagit henne så illa, att hon derefter blifvit em längre tid sängliggande sjuk. Tingsrätten beslöt, att bebandla detta rnål i sams manhang med ransakningen om Johannes Nilssons förgiftningsförsök emot farbrodren och dess hustru. Åtskilliga vittnen blefvo afhörda. Beträffande den emot Gullik Johan Nilsson gjorda angifvelse, att hafva öfverfallit och misshandlat pigan Christina Larsaoiter, Mill hvilket vålds föröfvande egentliga orsaken icke kunde utrönas, fann t ä ten den tilltalade, som ihärdigt förnekat avgi icke kunna åt saken fällas. Men hvad angick det: emot Guilik Johan Nilssons farbroder; Mickel Gulliks-, son, och dess hustru, Calharina Andersdotter, verkställda förgiftningsförsök, pröfvade tingsrätten, i förmågo af sista mom. uti 4 S 47 Kap. Missgerningsbalken, det Gullik Johan Nilsson skulle mista li!veg genom halshuggning. Per Andersson i Östernästet,. som erkänt sig hafva till Johan Nilsson försålt arsenik, fälldes att derföre böta 1S Rår 32 sk. Bko. Svea hofrätt, hvars utslag är unaderstäldt Kong Maj:ts pröfning, fastställde tingsrällens utslag, och fann? Gullik Johan Nilsson äfven saker till det genom Christina Larsdotters våldförande begångna edsörebrott, hvarföre ansvaret inbegreps i det Nilsson för förgifte ningsförsöket ådömda straff. i