Aftonbladet – 23 februari 1844, sida 3

TE IRA Fa a a NE RE RR RR EE han blef illa sjuk. .Westernäset den 3 Juli 4843. Ransakning börjades den 44 Juli, å urtima ting med Torps tingslag. Mickel Gulliksson, närvarande, uppga, att:han, född år 4792; för.5—6 år tillbaka mot stadgad salusumma och för sig och bustru betingadt födoråd, till mågen Nils Larsson afstått hemmanet Westernäset, det Nils Larson sedermera öfverlåtit åt Gullik Johan Nilsson, hvilken trenne år nu innehaft hemmanet... Under denna tid hade Mickel Gulliksson icke rönt någon ovilja ifrån Gullik Johan Nilssons och dess hustrus sida, utan lefvat med dem uti ett fridsamt förhållande, med undantag af det obetydliga missförstånd; som någon gång under ordkastning mellan deras bustrur kunnat uppstå, derunder Johan Nilssons hustru låtit påskina en viss obelåtenhet med den tunga de egde af det nog dryga födorådet, hvaröfver Mickel Gulliksson aldrig hört Johan Nilsson yttra något missnöje. Mickel Gulliksson och hans hustru, som hade till boningsrum -kammaren innanföre den så kallade förstugan, hvilken Johan Nilsson och dess hustru sjelfYe bebodde, hade på morgonen den 21 Maj spisat af den, utaf hustrun sjelf tillagade klimpvälling, men qvarlemnat någon del uti en träbunke på bordeti deras rum. Derefter begåfyo de sig bort, mannen till en skogssjö för att fiska, och hustrun till. mågen Nils Larsson. Hemkommen omkring kl. 8 på aftonen, då Mickel Gullikssons hustru sutit i stugan, samtalande med Johan Nilssons hustru, blef Mickel af den sednare trakterad med en sup, jemte något tilltugg, der under Johan Nilson, som vid Mickels inträde legat sofvande på sängen, vaknade, steg upp och satte sig vid spisen, samt språkade på vanligt sätt en stund med Mickel Gulliksson uti likgiltiga ämnen, hvarefter denne, jemte hustrun begaf sig in i deras vid bortgången ojäst lemnade kammare, då Mickel Gulliksson af den i träbunken qvarlemnade välling, uten densammas omröring, och utan anmärkt annan smak än vanlig, förtärde ungefärligen ett balfi stop, hvarefter han och hustrun lade sig för att sofva; men om en kort stund blef Mickel Gulliksson anfallen af svår värk öfver magen och smärtsam sveda invändigt, i förening med hufvudvärk och yrsel, och som märkbara tecken till kräkningar äfven visade sig, uppsteg hustrun och framsatte på golfvet vid sängen en tom träskopa, i hvilken han uppkastade den förtärda vällingen. Hela natten fortforo kräkningarne, hvarjemte Mickel kände ep jemn törst, den han sökte att släcka genom mycket drickande af mjölk. Hans plågsamma belägenhet åhördes af i stugan utanför boeride Johan Nilsson och dess hustru, hvilket föranledde denna sednare att komma in i kammaren och erbjuda Mickel Gulliksson en sup, i hvilket afseende hon hade med sig samma flaska, derutur bon aftonen förut undfägnat honom med en sup bränvin, hvilket, likasom då, befanns vara hvitt till färgen och klart, utan något synbart tillblandadt främmande ämne; men då Mickel Gulliksson vägrade till hennes erbjudande, afhördes hon icke vidare under de två dygnen derefter, som l: plågorna fortforo, dock med ett jemnare aftagandel ifrån andra vatten; då Mickel Gulliksson, som började erfara någon lindring, steg upp för att sjelf åt sig hemta någon i kammarskåpet förvarad mjölk för att dricka, men angreps så af mattighet, att han föll omkall på golfvet, derifrån han upphjelptes i sängen af sin, hustru, som dagen förut, ellermåndagsmiddagen, jemväl börjat klaga öfver illamående, också förenadt med några, dock lindrigare kräkningar Efter tredje dygnet bade Mickel Gullikssons illamående sia öfvergång, men mattighet höll honom vid sängen, som ock var förhållandet då länsmannen Westman lördagen ij: d. 97 Maj besökte honom, för att göra sig närmare l underrättad om händelsen, då Mickel Gullikssons hustru framtog det af henne i förvar tagna gruset på böttnen af välliogsbunken, hvilket grus förevisades länsmannen och af honom ansågs vara förgift. Detta! föran!ledde nu synbar förlägenhet ifrån Johan Nilssons: sida, men hans hustru visade icke något förändradt 4 ; utseende; och hade Johan Nilsson nekat till ringaste medyetenhetaf det för gifvet antagna förgiftningsförsöket, ej mindre än till innehafvandet af förgift, oakttadt Per Anderssons i Östernäset hustru, närvarande vid tillfället, då uppgifvit, att hennes man sålt ett stycke förgift till Johan Nilsson. Mickel Gullikssons hustru Calharina Andersdotter) berättade samma omständigheter som mannen, med tillägg, att om morgonen den dag händelsen skedde, I: hade Johan Nilsson sutit i deras kammare och rakat sig, samt varit lika bygglig som tillförene, samt att ! sedan mannen kräkits i träskopan hade hon utburit! dess af den kort förut förtärda vällingen innehållna ! uppkastningsämnen och kastat dem på sopbögen, der ! en hund sedermera uppätit det utkastade, hvaraf han ! varit nära att sätta till lifvet... I denna plågsamma ! belägenhet, under förtärande af mjölk för att släcka sin s törst, hade hennes man hela natten fortfarit, utan: att, utanföre kammaren, i stugan liggande, Johan Nilst son och hans hustru; fastän Catharina Andersdotter, ! under sina utvandringar med det uppkräkta, under-! rättade dem om Mickel Gullikssons sjukdomstillstånd, ): härati visat vidare deltagande, än att hustrun frampå ! morgonen inkommit och bjudit Mickel Gulliksson en sup af samma slags bränvin, som förra aftonen varit ! ätt tillgå, men detta erbjudande hade han afslagit. Ej misstänkande något, hade Catharina Andersdotter t kort derefter slagit mjölk uti den nästan endast af! klimpar bestående återstoden af vällingen i bunken, och deraf ätit några skedar, men måste, enär hon s kännt. som sandkorn emellan tänderna, upphöra, och4 hade om en stund äfven blifvit angripen af kräknin! gar, com dock icke varit svårare, än att hon under-!t stundom kunnat vara uppe. Dagen derefter, ellers tisdagen, då hon skulle rengöra vällingsbunken, fann r 1 t ( t S hon på dess botten hvitgrått grus, som hon tillvaratog och förevisade länsmånnen vid hans besök hos dem, och hvilket grus länsmannen då. behöll till för. varing. Catharina Andersdotter hade endast en kort tid kännt sig illamående, men beone3 man hade en; längre tid haft svåra kräkningar, och först för något öfver en vecka tillbaka riktigt repat sig. Tilltalade Gu!lik Johan Nilsson erkände, att han,ln som en längre tid varit begifven på öfverflödigt bruk r af starka drycker, efter intagandet af en och annanjis q sup, på eftermiddagen Bönsöndagen den 21 sistlidne Moöj, i sällskap med några bekanta, och, sedan dessa aflägsnat sig, erfarit inom sig en gnagande oro ö:vert sitt skuldsatta tillstånd, hvilket i ögonblicket ingifvitt honom ledsnad vid lifvet, hvadan hån fattat beslut om !! detsammas förkortande, hvartill han skulle använda lr ett giftstycke af cirka en tums tjocklek, som han för t 1!, år sedan emot tre kappar Råg af Per Anders-!t PIE ST PARES: PIA SIE SVA FE FAT EET