Aftonbladet – 23 februari 1844, sida 3

SSA fer oh få BLANDADE ÄMNEN; — DE ,HvirA QVINNORNA I ÖSTINDIEN. Frane syska tidningen Le Voleur meddelar, efter engel-. skan, ett reseutkast, hvaraf vi hemta följande utdrag: Vi besökte byn Serada, som ligger icke långt ifrån, Goa och är bebodd af qvinnor, hvilka äro ryktbara k hela vestra Indien för sin stora skönhet och sin ljusa, hy. De äro Hinduiskor, men skilja sig heit och hållet från alla närgränsande stammar. Det är dem förbjudet att ingå ett varaktigt ägtenskap, och presterna vid pagoderna äro de enda män, som få bo i derag by. I afseende på det andra könet skola de iörhålla. sig på samma sätt som amazonernas drottnirg emot Alexander den store. Lag, eller.sedutesluter fråm. deras sällskap hvarje man, som icke har mycket hvit färg och anletsdrag af klassisk skönhet. Jag fick eX veta någonting säkert om gossarnes öde; mena förmodar att man gör dem till prester, hvaremot flickorna, eller kanske cadast de vackraste — ty alla dem jag såg, voro utomordentligt sköna — uppostras ned den största sorgfällighet. Detta sällskaps ursprung är insvept i mörker; enligt traditionen härstammar det från ett portugisiskt nunnekloster. De:sa qvinnor lemna aldrig sin by och anse den sjelfva för det skönaste ställe på jorden. Enligt deras vidskepliga tro skulle de genast dö, om de vågade sig öfver Ghats (bergan). Vi foro uppför floden, ända till byn, uppslogo våra tält på stranden och skickade, enligt det öfliga core monielet ott bud, för att tillkännagiva vär ankomsky Snart kom en deputation till oss från dessa retande vymfer, hvilken på det mest smickrande sätt tackade: oss för den ära vi visade dem och-tillkännagaf att: byns matronor uppdragit dem att bedja oss redane samma afton bevista en nalsch (dansrepresentation). Derpå kastade de en blomsterguirland omkring halsen på hvar och en af oss och förde oss med sig. Jag blef förvånad öfver dessa unga qvinnors skönhet och behag. De voro nästan lika ljusletta som europciskor, deras drag voro fulikomligt regelbundna, och deras af långa, silkesfina ögonbår beskuggade ögon kastade oemotståndliga blickar omkring sig. Deras vext var mera hög, deras former mera fylliga och runda, än de hinduiska qvinnornas i allmänhet; deras vida klädningar som sammanbhöllos af en silfvergördel och var så uppfästad, att ena foten och benet blottades ända till knäct, liknade mycket ett grekiskt draperi, Jagminguirlander voro flätade i deras glänsande hår, som baktill sammanhölls med en guldnål. Glansen af deras behag förhöjdes ännu mer genom fisheten i deras drag och deras blygsamma hållning; ty i trots deras besynnerliga lefnadssätt, hvilket så starkt strider mot våra begrepp om sedlighet, men hos dem anses såsom alldeles naturligt, iakttaga de åtminstone skenet af den återhållsamhet, som tillhör deres kön. Vid inträdet i byn mötte vi en annåän deputåtion, som förde oss till deras förestånderskas hus. Byn har ett utmärkt skönt läge, midt i en skog af citron-, orangeoch palmträd, hyilkens skugga itters ligare uppfriskas genom sjöluften. Framför byn utbreder sig en vacker sjö med salt vatten. Denner stränder äro skogbevuxna, och bakom den höja sig de blå spetsarne al gaths, som tyckas draga en naturlig gräns mellan detta förtrollande ställe och dem öfriga verlden. Vi mottogos myeket ståtligt af föreslånderskan och alla hennes fruntimmer i ett öppen rum, der man först bestånkte oss med rosenvattem och sedan bjöd th. Vi satte oss genast ned ome kring väggarne för att se de flickor, som tilhörde templet, dansa, och aflägsnade oss mycket sent, sedan vi utdelat några små skänker, såsom broderade. tofflor, ringar o. d. och porträtterat en af de väctiraste, hvilkens namn var Biaca. (Ur Läsebibliotheket.) — ENGELSK ÅNGFREGATT AF NY KONSTRUKTION OCH MED NYTT SLAGS ÅNGMACHINERI. Den 6 i denna månad gick denna fregatt af stapeln i Chatam, i närvaro af en mängd bland de förnämsta notabiiiteterna vid engelska flottan. En ibland lorderna af amiralitetet, lord Corry, har gifvit planen till densamma och äfvem uttänkt ångmachinen. Fregatten fick namn af Janus, till följd ar dess högst egna form; den är nemligen lika bilsad fram och bak, och liknar tyå kilar, sammanfogade med baserna -och med begge spetsarne vända åt motsatt håll; med denna koastruktion åsyftas att fariyget skall kunna gå lika lätt, antingen förm eller aktern går förut, samt intränga eller draga sig tillbaka genom trånga kanaler utan behof af vändning. Fregatten är ganska stor, men jemför2lsevis smal; den båller . i längd 480 fot, i bredd 30; beräknas till 761 tons drägtighet och 41 fots djup under vattengången vid full lastning. I begge ändarne finnas roder och ankare med tishörande spe