Aftonbladet – 22 februari 1844, sida 2

Jernmalmsbrytningen: Å de inom Torneå Lappmark belägna Junesuvando, Luotsavara och Svappavara malmberg anses hafva blifvit brutne 885 St; i Luleå Lappmark på Gellivari malmberg, Kapitens-, Kungsoch Bolagsgrufvorna 4,400 SE. De öfriga grufvorna på detta fält hafva dels blifvit försvarade, medelst Bergmästare-embetets hviloståndsresolutioner, dels ock endast i den mån arbetade, som varit nödigt för eganderättens bibehållande. Af de i Piteå socken befintliga malmanledningar har på Klöfverberget samt uti sen skärpning på Quarnberget malmbrytning ägt rum till ett belopp af 3,200 SB. — I Ångermanland hafva vid de på Ulfön i Nätra Sockens skärgård uppfunne jernmalmsanledningar 2,000 SE malm blifvit brutne. Likaså hafva, inom Tännäs Socken i Härjeådalen, Ljusnedals Bruksägare bearbetat malmanledningarne ä det s. k. Blixgrufvefältet, der brytningen utgjort 2,184 ST. — Malmuppfordringarne i Helsingland hafva uppgått till inalles 6,867 ST tactjernsvigt. — I Gestrikland har totalbeloppet af brytningen i alla grufyor uppgått till 25383 ST T. v. — I Upland har på Dannemora grufgvefält brytningen så fortgålt, att 17,812 SW blifvit år 4842 mera uppfordrade än under 4844, utgörande beloppet af:den erhållna malmen 4416,370 Vikt. v. Inalles hafva de i Upland belägna grufvor lemnat malm till belopp af 4535,877 SB Tackjernsvigt. — Malmuppfordringarne inom de öfriga delarne af Riket under år 1842 utgjorde i Stora Kopparbergs Län, vid 492 grufvor, bearbetade af 1,108 personer, 440,379 ST, hvaraf vid Stora Bispbergs grufva ensamt 32.084; i Westmanlands Län, inom Norbergs malmfält 134,426 SE; i Örebro Län, inom Nora, Lindes och Ramsbergs, Lekebergs, Lerbäcks, Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grythytte och Helleforss Bergslager inalles 274,963 SE, hvaraf allenast inom Nora Bergslag 1359,625; i Wermlands Län uppbruten och sofrad malm, 488.024 SE, hvaraf komma till Persbergs odalfält och Yngshyttegrund 85,292; i Elfsborgs Län, inom ÅAminskogs Socken på Dahbisland 2,400 St; i Södermanland vid Utö grufvor 83,913 ST, samt vid öfriga grufvor 49,621 SHE; i Östergöthland 49,747 SE; i Calmar Län 12,3524 SE; samt i Jönköpings Län 67,237 SE, hvaraf vid Taberget ensamt 67,100; inälles öfver hela riket bruten bergmalm 4,460,773 SÖ Tackjernsvigt. Jernmaälmsuppfordringen år 4844 utgjorde 1,356,889 ST, samt de 5 åren 1836—1840 i medeltal 4 288,726 ST. Någon uppgift har icke blifvit meddelad att sjöoch myr-malmer blifvit förbrukade inom andra orter än Kronobergs, Calmar och Jönköpings Län, hvarest de äfven 4842 på vanligt sätt blifvit upptagne och begagnade, d.:; v. s., att för en tackjerns-tillverkning af 3 å 10,000 STB kunna 30 å 40,000 SE dylik malm anses hafva blifvit begagnad. Under loppet af är 4842 hafva af vederbörande Bergshauptmän och Bergmästare blifvit utfärdade tillsammans 4,506 mutsedlar, af hvilka 620 på nya ställen, samt 686 på förut kända och arbetade malmanledningar. Deremot hafva hvilostånd på viss tid blifvit beviljade för 342 grufvor och malmanledningar. Tackjernsblåsningen: Tackjernstillverkningen år 1842 öfver hela riket utgjorde 626.657 SE hvaraf 18,416 ST sådant gjutgods, som vid sjelfva masugnarva åstadkommits; således återstodo för smidet 608,241 ST, hvilka hafva varit mer än tillräckliga för det under året tillverkade stångoch ämnesjernsmidet 576,845 ST. — Blåsningstiden, 32,329 dygn 20 timmar under år 14842, är väl vid pass 14858 dygn kortare än den, som under år 4841 egde rum ; men det oaktadt är tackjernstillverkningen 5,754 ST större än under sistnämnde år. — Tackjernsproduktionen på hvarje blåsningsdygn har uppgätt till 49,.. St, eller 2,.. SE mera än per dygn 1844, varande sålunda tillökningen uti dygnstillverkningen under år 4842 den största,. som något år ägt rum sedan begagnandet af upphettad luft vid masugnarna år 1835 först infördes och visar sig tackjernsberäkningen per dygn år 4842 icke mindre än 5 ,, SE högre, än den, som upptogs för år 4233. — Inom de egentliga till afsalu blåsande Tackjerns-Bergslagerne, neml. Wester-Bergslagen, Norbergs, Nya Kopparbergs, Hellefors, Grythytte. Hjulsjö, Nora, Lindes och Ramsbergs, Lekebergs och Carlskoga samt Filipstads Bergslager har, under en blåsningstid af 48,288 dygn 22 t:r, tackjernstillverkningen uti 116 masugnar uppgått till 339,820 St, samtutiorterna utom berörde Bergslager förhållandet varit sådant, att 236,837 ST blifvit producerade uti 99 masugr ar, hvilka varit i gång under en sammanlagd tid af 44 040 dygn 22 t:r. — På hvarje blåsningsdygn inom de egentliga bergslagerna har således tackjernstillverkningen uppgått till 48,, SKE samt å de öfriga orterna till 207,, skTb; och är denna skillnad 2,, sk i produktion per dygn inom och utom bergslag större, än den, som för något föregående år blifvit anmärkt; år 1841 utgjorde den endast 0,, sk, samt under de 5 åren 1836— 4840 i medetal 477,. — Uader år 1842 hafva 3,147 !724 fridygn ägt rum, hvaraf 4,532 !,, dygn utgöra hela blåsningstiden för 42 under fribetsår varande masugnar, hvaraf ej mindre än 7 i de nordligaste länen; de öfrige 4,795 dygnen äro de vaniiga s.k. fridygnen. hvilka enligt författningarne få beräknas ej allenöst vid hvarje blåsnings början, utan ock då masugn ombygges eller då ny pipa deri insättes. — Af kronans tionde-tackjern 17,0614 sk 414 kT 9 FK hafva inom Nya Kopparbergs, Westmanlands och Kopparbergs läns, Nora och Lindes samt Wermlands bergmästaredömen blifvit erlagde in natura sammanräknadt 5,609 sk 45 1:E 4 BB. Aterstående beloppet har blifvit löst med penningar enligt af kammarkollegium, statskontoret och bergskollegium upprättad taxa från 41 Rdr per sk ned till 3 Rdr 32 sk., eller den nedsättning i lösen, som vissa masugnar i de norra länen åtnjuta i följd af dem tiilhörande svagare malmfing. Med anledning af den Finska bruksägare beviljade