Aftonbladet – 21 februari 1844, sida 3

TR VUBALN tillagad UUDUDIaA allel. 2108 BULT TLIIL AV IDUN latt katholska församlingens fattige till större dele utgöras af, i och för fabrikerne inkomne arbetar hvilka här framsläpa sitt lif i ett föga vinstgifvanc yrke, och oftast uti åstor fattigdom efterlemna enk( samt faderoch moderlösa barn, så har regcringe Tförmodligen funnit billigt tillägga dessa fattiga o:vai I nämnde bidrag. OM KOMMINISTRARNA. Red. har blifvit anmodad införa följande: Till Redaktionen af Tidningen Aftonbladet! Oviss om Redaktionen af Svenska Biet, i fa den derom anlitades, skulle finnas benägen i de: ticning intaga nedanstående rader, föranledde det sätt, på hvilket någon af Biets insändare JM 42 för Tisdagen den 46 sistlidne Januari, be bagat besvara den af Aftonbladet ur Skara tidnin reproducerade artikel angående komministrarne får författaren af denna artikel ödmjukast anbåll: alt desamma måtte i tidningen Altonbladet I ett rum. Af den anda, som genomgår insändarens i Bit svar, vill det synas, som han vid dess nedskrifvand varit vid ett kinkigt lynne celler så der litet småon på den stackars komministern, hvilken vågat yttra et ord i ett ämne, som visst icke är utan sin märkvär dighet. I riksdagsprotokollerne har han påträffat e af biskop Thyselius i lifstiden, d. 4 Mars 48534, väck motion angående komministrarnes Jlönevillkor. De är med detta dokument i handen, som insändaren Biet i smädelsefulla ordalag går att lemna en, i han tanka vederbörlig tillrättavisning, för det man våga yttra, det ingen vid riksdagarne behjertat kommini strarnes betryckta belägenhet i samhället. Förutsatt att insändaren eger fullständig kännedom i riksdags historien, få vi ju då antaga att detta är det end dokument, som i denna väg emanerat från det högr presterskapet, emedan intet mer blifvit uppgifvet. M vi derföre helt lugnt taga detta i närmare betraktan dei och se till, om det i ringaste mån förändrar der sak, hvarom den reproducerade artikeln egentliger handlar. För bättre minnes skull, se här ännu er gång denna artikels bufvudinnehåll: en i korthet an ställd jemförelse mellan en pastors och en kommini sters lön, hvaraf ådagalägges, att olikheten är så i ö. gonen fallande, att ingen derföre kan blunda — der efter en kort skildring af en komministers betryckte belägenhet i allmänhet, föranledd af förenämnde miss: förhållande, och till slut några ord om nödvändighe ten att uppbjelpa komministrarnes lönevilkor medelst den jemkning, att komministrarnes lön må stå i et! någorlunda rimligt förhållande till kyrkoherdens. Al! så borde vara, kan väl ingen bestrida, som känner och vet, att komminister har med pastor lika embetsgöromål och lika ansvar hvad det rent presterliga kallet beträffar. I pastoralvården har han ingen del, det är saant; detta är ock den enda skillnaden; men så plåga ock en del herrar pastorer ej uppskatta den högre än till 50 Rdr. Såsom adjunkt bestridande samma presterliga göromål som komministern, har jag och många med mig haft i ärlig lön 400 Rdr rgs, och såsom v. pastor på samma ställe 100 Rdr bko. Om nu insändaren i Biet med stilla lugn och utan hetta ville öfvertänka mina yttranden, och, som sig bör, uppfatta den anda, som genomgår hela artikeln, skulle han finna att jag sagt, och om en liten stund icke förundra sig öfver, att jag ännu säger, att ingen, hyvarken pastor eller biskop, hittills tänkt uppå, det vill säga, gjort det ringaste för att sätta de tvenne i arbete och ansvar nära nog lika embetsbrödernas lönevilkor i ett: rättvist och billigt förhållande till hvarandra: Eller kan insändareni. Biet ur: biskop Thyselii. motion den 4 Mars 4834 utleta eller framvisa någonting sådant? Motionens ingress är vacker och sann. Hah skildrar med mörka färger en komminiters betryckta ställning. Hjertat börjar så der litet slappa af förhoppning, att nu har framstått en man, om behjertar komministrarnes nöd och är beredd att råga allt för nödens afbjelpande. Men huru missynt blir man icke, då det granna talet allt mer och ner nalkas sitt slut, och man ändtligen får höra hvartlän motionären syftar: derhän, att komministern måte blifva bibehållen vid den lön, som Kongl. förurdingen af år 1684 bokstafligen föreskrifver, eller 8 cr af helt och halft hemman, 4 k:r af fjerdedels bemnan och 4 d:o af hvarje mindre hemmansdel, på hyilcen ett matlag finnes, samt att det sålunda icke vilare må tillåtas åboer på desse mindre hemmansdear att egennyttigt sammanlägga hvardera sin heleler halfkappe, för att komma till likhet med fjerdingster :halfgårdsbondeni: Slutligen föreslår Hr biskopen, att det måtte såsom lag stadgas, det kapeltanerne, under wntet vilkor, målte af nägon hemmansegare ler åbo mea eget matlag, få aflönus under klockaens rätt, så att kapellanen uldra minst komme tt ålnjuta en kappe råg, en kappe korn och en appe hafre af hvarje mullug,. Häruti instämde törre delen af ståndet, heter det i protokollet. Den enda förtjenst, denna motion eger, skulle vara en, att få 1681 ärs Kongl. förordning så oförtydbar, tt åboerne på mindre hemmansdelar ej mer vid komHinisterns aflöning skulle kunna sammanlägga sina ideskappar,. honom till förfång. Jag känner ingen samling inom Skara stift, der en sådan aivikelse ån gilven lag egentligen, utom måhända något enaka fall eger rum, utan man har uppfattat Jaen i detta afssende ifrån en både billigare och rättsare synpunkt, och derefter aflönat komministern, emligen med 46 kappar på helt, 8 på halft, 4 på t fjerdedels hemman och proportionaliter af mindre. Aoamministerslönen ma tutohå Aaftar kuätoon af Ano dl