ANSLAGET TILL KATHOLIKERNE. Red. har blifvit anmodad meddela följande: Sedan åtskillige tidningar omnämnt det Regeringens beslut af d. 48 Dec. 18453, hvilket tillägger katholska församlingens fattiga, en gratifikation af 300 rdr bko, att af extra utgiftsmedlen utgå, torde af förekomne anledningar den upplysning böra lemnas, att en lika gratifikation årligen under mera än 30 år, till samma församlings fattige, af nämnde titel utgått. Anledningen härtill torde hufvudsakligast uppkommit deraf, att katholska församlingens medlemmar, hvilka äro skattskrifne inom huvudstadens serskildte territorial-församlingar, måst erlägga agifter till samma församlingars fattigvård, kyrkooch skolhus-byggnader och reparationer, till presterskapets och kyrkobetjeningens terminationer eller s. k. Påskpenningar, m. fl. dylika kommunal-utskylder, utan att deras egen församling eller fattiga, på något sätt kommit i åtnjutande, af ens någon del ar dessa medel; och hvarigenom det missförhållande uppkommit, att denna församlings få bemedlade medlemmar sålunda nödgats erlägga dubbla afgifter. När härtill kommer att katholska församlingens fattige till större delen utgöras af, i och för fabrikerne iokomne arbetare, hvilka här framsläpa sitt lif i ett föga vinstgifvande yrke, och oftast uti åtor fattigdom efterlemna enkor samt faderoch moderlösa barn, så har regeringen förmodligen funnit billigt tillägga dessa fattiga o:vannämnde bidrag.