Aftonbladet – 19 februari 1844, sida 2

sitt verktyg i hufvudledningen af de allmänna angelägenheterna, så måste det för ett sådant kotterivälde vara af:vigt och fördel, att inom pressen kunna disponera en organ, som under skylten af en liberal och konstitutionell färg, eiler en påklädd oppositionsdrägt så länge det endast gäller. de allmänna fraserna, i sjelfva verket kan gå kamarillans och konservatismens ärender och tjena dess intressen, medelst motarbetande af nationens och reformvännernas önskningar, så snart det blir fråga om sak. Under dessa. förhållanden är det anmärkningsvärdt, att flera omständigheter på de sednare månaderna gifvit ökad anledning att förmoda, det Freja torde mer och mer komma att intaga en sådan ställning, som den vi nyss beskrifvit; och det är just för att lemna Freja tillfälle, att genom en öppen förklaring undanrödja en sådan misstanke, i händelse den skulle vara ogrundad, som vi skole närmare framlägga anledningen till de väckta betänkligbeterna, samt derjemte utbedja oss Frejas bestämda yttrande angående några af de vigtigare politiska principfrågorna, det sednare dock endast efterhand, på det ingen svårighet må uppstå, hvarken i anseende till tid eller utrymme, att lemna åt svaren all nödig bestämdhet. Det är nemligen bekant, och Freja har äfven sjelf upplyst, att tidningen för knapt tio månader sedan öfvergått i en ny förläggares händer, och denne är en ung man, om hvilken tillförene ingenting varit kändt i det offentliga lifvet. Han har dessutom särskildt uttryckligen afsagt sig allt ansvar för allt hvad som varit skrifvet och infördt i Freja före sistlidne vår., Denna förklaring innebär, att Freja nu egentligen vill betraktas såsom en ny tidning, och det bör då vara så mycket angelägnare för utgifvaren att låta allmänheten veta, hvilka grundsatser han hyllar, samt att detta må ske, icke blott. genom en allmän försäkran om sin kärlek till sanning och rättvisa, sitt nit för det allmännas väl 0. s. v., emedan sådana uttryck förekomma i tidningar af alla färger, utan genom en bestämd förklaring på hvad sätt han ämnar ådagalägga dessa egenskaper vid tillämpningen till de vigtigare samhällsfrågorna. Men härtill kommer ännu, att, enligt hvad det berättas, Freja lärer blifvit förstärkt med en ständig medarbetare, som helt nyligen anländt dit ifrån sjelfva Statstidningens redaktion, och som dessutom under början af sistlidne riksdag på egen hand gjorde försök. med utgifvandet af ett konservatift eller ultra-blad, ehuru detta icke bann upplefva mera än 4 eller 5 numror. Det bör då vara intressant för publiken att få erfara, huruvida denne nye medarbetare kommer att emottaga den hufvudsakliga ledningen af Frejas politiska artiklar, samt i sådant fall, huruvida detta sker i ändamål att arbeta för Statstidningens grundsatser; samt om det är honom, Freja har att tacka för de sednaste artiklarne, som man oriktigt, enligt hvad Freja påstår, velat tillräkna Hr Johansson. En annan omständighet är, att då Freja, sedan sistlidne vår, när den nuvarande förläggaren blef less utgifvare,: under en längre tid visat sig i en ;å mångskiftande skepnad, samt yttrat sig på ett så motsägande sätt, den ena gången emot den andra, att af detta förflutna ingenting kunnat dömas angående redaktionens politiska karakter, eller. hu ruvida den ens har någon, så ser det deremot nu ut, som om dunklet och ovissheten skulle, sedan den nye medarbetarens inträde, börjat gifva rum för ett alltmera afgjordt, ja, vid ett par tillällen till och med oförsigtigt, närmande till Svenska Biets, Minervas, Statstidningens och kamarilans politik. Tydligast eller åtminstone sannolikast framträder detta närmande i tvenne artiklar if den 6 och 43 i denna månad, i hvilka Freja yckes hafva velat gifva sina läsare ett proram öfver sin politiska trosbekännelse, hvilket ock intydes af titeln: Betraktelser i anledning af H. K. H. Kronprinsens öfvertagande af riksstyrelsen. Låtom oss derföre betrakta dessa betraktelser. Något, som genast måste gifva en stark väckning åt läsarens uppmärksamhet är, att Freja här valt en utgångspunkt för sitt resonnemang, hvarigenom hon icke blott flyttat sig tillbaka på samma linie, der Svenska Biet, Statstidningen och Minerva nu år 4844 befinna sig, utan ännu vida längre tillbaka dit, der åtskilliga äldre, numera afsomnade salarierade blad, såsom Granskaren, Axplockaren, Argus den fjerde, Stockholms tidning m. fl, stodo under 4820 och början af 4830-talet. Något hvar minnes ännu, att det hufvudthema, hvarmed dessa publicister sökte bekämpa reformernas sak, till en stor del och man kan gerna säga förnämligast, stödde sig på bemödandet att framställa den fria diskussionen öfver allmänna ärender och den konstitutionella pressens anmärkningar mot regeringens åtgärder och system, så