Aftonbladet – 14 februari 1844, sida 1

Idet hvartill han förut förbunden varit, utan ock de Ihemman, hvaraf preslerskapet till förbättring af de Iras svaga vilkor, eller i brist af fyllnad uti herber gen och tionde, räntan allena uppbära, och i knektehåll indelte äro, så framt de ej, i brist a kapellansbohl kunna komma att upplåtas kapellanen l emot räntans erläggande till kyrkoherden. Aboerna på alla dessa hemman af hvad stönd de äro bör väl lemnas företräde, att köpa dem till skatte, etc. Månne tydligare kan uttryckas den anda, som råder: i denna lag, att nemligen till skatteköp upplåta all den jord, som ej redan eges af enskild man och som ej är upplåten till direkt bruk: såsom boställen åt statens embetsmän och tjenare? Har :man ej-här en den tydligaste beskrifning på just Halländska kyrkohemmanens natur), uti de punkt deraf, som rörer presterskapet; och måns ne man kan finna någon motsägelse häri, i de punkter som röra kyrkorna? Låtom oss läsa: S 6. Akademii-,. gymnasiers-, skolors-,:kyrkors-, krigsmansbusoch. hospitalshemman, ;som . ej så . när iotili belägna äro, att de publike husen något understöd deraf hafva kunna, måge efter vederbörandes godtfinnande, som disposition deröfyver hafva, till skatte försäljas, dock med kammarkollegii samtycke, samt att räntan genom: förmedling icke förringas utan snarare förbättras. Köpeskillingen tillfaller det huset, till hvilket hemmanet anslaget är och göres efter möjligheten fruktbar. Dessa hemman säljas efter deras natur och beskaffenhet på auktion, men åboen blifver dertill närmast, om han viil gifva hvåd en annan högst budit. Nåväl! Står här då icke i tydliga ord pkyrkors hemman ibland dem, som må försäljas till skatte; och gifver ej äfven denna ordalydelse tillkänn2, att man dermed menat sådane, hvaröfver kyrkorna egt disposition. Huru mycket klarare bör det då deraf framstå, att skatteköpsrätten i ännu vidsträcktare mån tillhörde de Halländske kyrkohemmanen, öfver hvilka kyrkornas disposition åtminstone aldrig varit större eller ens så stor, som presterskapets öfver de, i 4 så noga beskrifne ränlegifvande hemmanen? Kan väl mera något tvifvel uppstå, att lagstiftande makten aldrig ett ögonblick funnit betänklighet vid, att tillegna de Halländske kyrkohemmansåboerna skatteköpsrätten? i Men om man ännu vid läsningen af dessa stadganden skulle finna sig tveksam, då de hafva naturen af blott tillåtande lagbud, så låtom oss efterse, om i samma. förordning ännu positivare stadganden. finnas; och låtom oss derföre genomgå de, som förbjuda skatteköp af viss Jord. Deribland skole vi väl då finna de Halländske kyrkohemmanen, om. de med fäll eganderätt tillhört kyrkorna och lagstiftande makten således ej kunnat öfver dem besluta. Hvad. finna vi då derom? Jo! dessa ord: 0a oc Följande. hemman kunna intet till skatte. försäljas, :hemligen: rr j 4:0 Alla boställen, som nu till--eklesiastik-,-civileller militärstaterna, äro, indelte eller framdeles indelas kunnas ; 2:o Alla beneficiihemman. : 3:o0 Alla mensalier och. prestebohlsstammar, annexer och utjordar, som till prestebohlens förbättring anslagna, samt. oindellc. ochsnär intill prestebohlet belägna äro.n Ja! till och med annexoch mensalhemman skulle till skatte försäljas, så vida de voro indelade och icke nära prestebhlet. Hvarföre: skulle då ej de indelade, kyrkohemmsanen, som aldrig blifvit eller kunnat blifva brukade af kyrkoförvaltningar och presterskapet sjelfva, vara undantagna? Finnas väl ringaste anledning, att då lagstiftaren här varit betänkt på bestämd föreskrift för annexhemman 0; s. v. han skulle underlåtit att lika bestämdt stadga något ångående kyrkohemman): en del af svenska jorden, som är långt betydligare i vidd och värde, än annexeller mensalhemmanen för sig? År det ej nog, att han ansett sig hafvastadgat i S tt: för de verkliga kyrkornes doneråde hemman genom den ordagranna föreskviften derom, och för de så kallade kyrkohemmanenp,. hvaraf viss ränta: blott utgår, men till hvilka kronan har eganderätten, genom den ordagranna föreskriften för all kronojord: väl vetande, att de tillhörde kronan och att de derföre, i alla den tidens jordeböcker stå upptagne och redovisade såsom: kronohemman. RO ROR RO EE Sr a rand