Aftonbladet – 13 februari 1844, sida 2

STOCKHOLM den 13 Febr. De ankomna poster medföra underrättelser frå Hamburg af den 6, från Paris af den 4 och frå London af d. 2 dennes: FRANKRIKE. Legitimisterne Hrr Berryer, de Larcy och d Valmy ingåfvo den 29 Januari till deputerade kammaren skriftligen deras förklaring, att de, ef ter den flera deputerades sjelfständighet och vär dighet kränkande akt, som kammaren i sist S af adressen noterat, ansågo sig böra prote stera, genom deras utträde ur kammaren. Då gjorde det icke i och för det förolämpande språ ket, som icke kunde träffa dem, utan emot de våld, som man sålunda begått, i trots af dera rättigheter och förklaringen af den 7 August 1830. Presidenten ansåg, att kammaren ick kunde taga vidare notis om förklaringen, äl att såsom en afsägelse meddela den till inrikes ministern. Hr Laroche-Jacquelin hade redan för ut afsagt sig sin plats i kammaren. Äfven H Salvandy, minister i Turin, skall hafva insänd sin afsägelse, för det att vederbörande yttra sitt obehag öfver att han röstade för det amen dement, som åsyftade att uttaga ordet (fletrir bränmärkan, angående legitimisterna. Några de puteråde och hans vänner i embeten, lära äfver ämna genom sin afsägelse visa, att de anse fri heten hotad, om man inför den grundsatsen in om: deputerade-kammaren, att dens bröd ja äter, dens sång jag sjunger,. Om detta bekräfta sig, torde ministeren förlora omkring 43 röster en stor minskning, då det kommer att gälla hem. liga fonderna. Äfven Hr Blin de Bourdon har afsagt sig si plats. i Hela garnisonen i Paris ombytes; och man väljer med synbar omsorg ut sådana korpser, som anses vara regeringen synnerligen tillgifna. Den 29 Januari emottog konungen deputerade: kammarens adress-deputation. H. M. yttrade, at! han med stor tillfredsställelse fann deputerade. kammaren skatta det goda, som Frankrike nt glädes öfver, lika högt som han sjelf. Detta val en pant för dess bestånd. Genom alla statsmakternas endrägt blifva de straffbara förhoppningai tillintetgjorda, som fienderna till Frankrikes institutioner förgäfves bemöda sig att uppväcka. Rörd öfver de känslor, som de deputerade ut: tryckt för honom och hans familj, lofvade han, natt alla hans efterkommande liksom han genom nationens röst och den deraf utgångna lagen kallade till den konstitutionella thronen skola fortfara att visa sig värdiga detta stora mål, dergenom att de helt och hållet egna sig åt Frankrike, dess institutioner och de af dessa sannt beryggade friheter.n (RE