Aftonbladet – 6 februari 1844, sida 1

TR en nn nn TA ren i denna handling, som äger cet kronans Jordböcker tillerkänca vitsord, finnes denna rätt tydligen uttryckt. Detta påstaendce ör iikvel alideles ogrundadt. I 4646. års Jordebok, (som är o0underskriiven, alldeies såsom Lun:s Landabok, men som derföre gerna må anses gilti-) stå kyrkohemmanen, visserligen under denna benämning, men vt kronokolummen! Kammar-collegium har nu officielt upplyst, hvad åfvens örut vid riksdagarne blilvit visadt, att ända tlls det vya formuläret för Jordeköckerna år 47923 in ö:rdes, och alltiffån reduktionen at Andliga godset på 1500-talet, alla de gamla benämmingarna å hemmaren i dem varit bibebållna, så att msn under kronokolmn såg okanike hemman,, ,kloster-hemman, i Danmark SNonne-hem man, 0. s V., alldeles lik.som benämningen kyrkohemman. En besynnerlig slutsatts skulle det blifva, alt denna rubricering, som under tiden egentligen bibebål:its för att afskilja sådana hemman, som bade tjenstskyidigheter eller ränteafzifter till andra än kronan, skulle vittna om ägande rätt till desamma; ty då -kunde sjelfva Påfven och Munkordsarne ännu komma med anspråk, liksom Hålländska presterskapet och kyrkoförvaltningarne i sednare tider gjort det. Som man vet anslogos klostere endomarne och biskoparnes gods, så väl i Sverige som i Danmark, till sandra ändamål; och det var vid dessa regleringar, som kyrkornas och presterskapets bebof af förbättrade inkomster i Danmark fylldes, genom landtgiile-andelar eller rämtor från sådan jordezendom , bvarötver konungen) (kronan) disponersde. Deraf kommer det, att man till och med i vissa fall finner, att rälsehemmann, som gilva ränta till kyrka, äro antecknade som kyrkohbemman i Jordeböcker; och ingen lärer väl kunna påstå, att ett sådant bemwaan derföre tillbör kyrkan. Insändaren kan i Kammar-collegium ölvertyga sig om sanningen af denna uppgift. Hvad vi nu anfört, syves tillräckligt ådagalägga, att den bevisning man vill hemta, af benämningen i de gamla Jordeb cterna, är utan all kra!t och verkan, derest ej laglig åtkomst finnes. Alt den åtminstone aldrig respekterats under Danska tiden, hafve vi redan visat; och vi skole nu ådagaligga, att den hvarken larligen blifvit respekterad eller borde blitvit det, under den nästföljarde Svenska tiden, till förhållandet under hvilken vi nu skola komma. I nn Innan vi likväl börja försöket att utreda, huru efter all sannolikhet missbruken med kyrkobemmanrens utstädjande för kyrkors och presterskaps räkning börjat och stadgat sig under tiden efter Hallands införlifv:ende med Sverige, vilje vi här betrakta den Handling, som till en början bestämde provinsens förening med Sverige, och som insändaren i Biet med sådan oratorisk känförelse åberopar, nemligen Malmö Recess. n,Insändaren, utropar: ,Denna Föreningsakt emellan det gamla Sverige och de då nyss förvärfvade landskapen gifver helgden af Svensk tro och säkerhet åt Halländska kyrkornas vid afträdandet från Danmark äganderätt till sina hemman och lägenbeter. Man ser af detta insin!arens yttrande, att han, om ej helt och bållet, åtminstone i det mesta af hvad han anfört, föriitat sig på andras autoritet, och ieke sjelf undersökt källorna eller genomläst de handlinger han åberopat; ty Malmö Recess innehåller ingenting annat än en allmän försäkran, -hvad Clereciet och det andliga. ståndet angick, att det skulle förblifva vid sin respekt och heder, och vid de siadgar och ordinantier, samt lovligt bruk och scdvana;; item och deras stånd och kyrkoväsendet -angående, som, de härtill öfvat hafvan; samt att enkannerligen Biskopen oeh Presterna hafva att njuta de. beneficia och underhåll, som då för deras kall och embiten hårtöll åtnjurit hafva, bestående i deras. Prestgårdar, Stommar, Offer, Tionde och hvad mera dem med rätt tillkommer och (märk!) i Commissarternes förklaring uppå deras gravamina till en del finnes .beskyäfvit.n Nu läses deremot just i Commissariernes meddelade resolution uppå Presterskapets i Halland ingifna besvär, punkten IX, följande: De beneficier, som afserdeles benådning och förmedelst Eongl. Brel äro lagde till Kyrkan, Skolors och deras betjenters underhåll och nu förmenas vara införde uti cns och annans donationseller köpebref, blifva billigt vid:sin fundation ; och