det här af vigt, att Biet icke vänder bort Aftonbladets ord, eller tillägger det sådana, som det hvarken haft eller åsyitat. Aftonbladet har nemligen icke klandrat, eller nånsin kunnat klandra, sjelfva den omständigheten, att Biet grundar sig på en bolags-associationn, eller till företagets bedrifvande emottager bidrag. ur hvilken kassa som helst, ifrån den allrahögst uppsattes, ända till — om det ock vore — handtverkarens,. Hvem har icke rätt och lof till sådant? Vi gå så långt, att om det till och med skulle falla Bet in att gå omkring och sjel! bedja om understöd, eller hvad man brukar kalla tigga, (hvilket ock, såsom bekant är, skett, icke just genom redaktionen, men väl genom aktieegare), så är också häruti, ensamt för sig betraktadt, visserligen intet ondt. Läsa vi icke i de dagliga annonserna om insamlingar af subskriptionsmedel, föranstaltade af de Fattiges Vänner? Ailt sådant må derföre gerna passera, så länge det endast beror på den ömsesidiga fria viljan, att begära och att gifva. Blott det, att formligen upptaga kollekt eller gå omkring med sin båf i kyrka, likasom att skicka omkring s. k. stambok, är i lag förbjudet, utan serskildt af Kongl. Maj:t beviljadt aHernådigste tillstånd. En serskild sak kan det likaledes vara, ifall subskriptionen till ett sådant företag, som Biet, till en viss grad, eller för personer i en viss ställning, ut:jorde något, som icke kunde undvikas, utan att ådraga sig misshag, och således är ett slags nödtvungen beskattning. Då blir ett sådant bolag onekligen af en al!deles egen art, och måste äfven gifva åt tidninzen en serskild ställning. Och att så är, torde i det följande kanske icke blifva omöj!igt att bevisa. Låtom oss imedlertid gå i ordning. Hvad A4tonbladet haft att säga om Biet, består hufvudsakligen : i trenne punkter: 4:o Har Aftonbladet uppgifvit — såsom historiskt faktum — att Biet verkligen underhålles (väl icke helt och hållet, men till så stor del, att det, sådant förutan, icke skulle kunna existera) venom tillskott af ett Bolags aktiemedel, antingen ensamt, eller i förening med bidrag ur andras kassor, som välvilligt gå tillhanda med hjelp, utan att direkt tillhöra sjelfva bolaget. Detta faktum har Biet nu genom sin ezen meddelade förklaring in amplissima forma erkänt. 2:o Har Aftonbladet om Biet alltid förmält, buruledes det för sin hela tillvaro intet annat ändamål eger, än att af yttersta förmåga motarbeta det progressiva och rationella i tidehvarfvets sträfvande; Detta bar Biet likaledes nu vidgått. Det har väl sökt att sätta det bästa namn och den vackraste färg, det kan, på sitt motsträfvande; men gör i och med detsamma dock den bekännelsen, att det allenast är till för det Konservalivas räkning. Dess bestämmelse innefattar intet annat, än att, så mycket i dess makt står, hindra ljusets inträngande inom de förborgade rum, der så ofta, med förbigående af lagarnes tydliga mening, om ej alltid af deras bokstaf, åtgärder tillvägabringas emot nationens rättmätiga önskningar, folkets behof förbises, utnämningar och befordringar rättas efter helt annat än de grunder, reg. formen föreskrifvit och hvad som vore väl för embetena sjelfva. Biets kall är uttryckliren, att skydda vissa enskilda korporationers vinst emot näringsflitens utveckling, så vidt denna kan fordra en mera lika rättighet för medborgare i allmänhet. Dess syftemål är att stänga upplysningen, och det allmänna förnuftet, jemte dess inverkan på menniskornas själar, under en andelig myndighets uteslutande välde. De ord, hvarmed Biet sjelf högtidligen tillkännager sina grundsatser härutinnan, äro så märkliga, att vi räkna det för en verklig lycka, att en gång för alla på dem få taga fasta. Biet skall nemligen upprätthålla: Ståndsrepresentation emot rallmänna val och personliguetsprincipenn. Fabriksnäring och stränga Tullkontroller emot Handelsfrihets-systemet,. Starkt inhemskt Landförsvar emot... (förmodligen: folkets allmänna Beväringssystem:) Linieflottan emot .... (!örmodligen: Skärgårdsflottan och allt hvad om ett för Sveriges vidlyftiga kust lämpligt sjöförsvar kan anföras.) Kyrklig enhet emot -..(förmodligen: den fria forskningsrätt i religionsämnen, som utgör protestantismens lifsprincip): Se der i få ord Biets grundsattser öppet erkända. Men de kunna ännu kortare uttryckas uti de enkla ord, hvilka vi föreslå Biet att för bättre minnes skull, åt allmänheten sätta såsom måtto öfverst i hvarje nummer af tidningen: Ståndsprinciper och korporationsintressen; prohibitivsystem i näringarna; landets försvar genom stående armå och linieflotta; en befallande hierarki uti andliga ämnen. Biet anför väl inga flera af sina ledande grundsattser, äfvensom icke, på hvad sätt det drilver —? emm mr a