Aftonbladet – 5 februari 1844, sida 2

den att för ändamålet bilda ett aktiebolag såsom enda medlet till dess vinnande, utan understöddes ock häri af flera landsortstidni-gar af liberal färg. Då grefve Frölich nyligen framkom med ett likartadt förslag i ändamål att utgifva en liberal journal. understöddes iden om aktieteckning af sje!fva Aftonbladet. Det har derföre ofta nog örundrat oss, hvad Aftonbladet egentligen kunnat hafva emot att en konservativ tidning efter en dylik plan blifvit uppsatt. Vi hafva icke kunnat förklara klandret häraf på an. nat sätt än så. alt om ett liberalt bolag bildar sig för att förlägga en tidning eller tidskrift, är det efter Aftonbladets åsigjt rätt och lofvärdt; men om ett konservativt för samma ändamål bildar sig, är det orätt och klandervärdt. Vi lemna åsigten i sitt värde, och yttra oss icke vidare derom. Om imedlertid Biet har ärligt överskott eller balans, om det understödjes ur H. M. Konungans eller enskilde mäns byrå, om desse enskil e äro höga embetsmän) eller ringa handtverkare, ligg r alldeles utom Redaktionens både kunskap och interesse att känna. Bolagsmännen hafva varit nog grannlaga att aldrig underrätta Redaktionen om, hvilka de äro; och Redaktionen bar, för att icke ens känna ett moraliskt beroende, aldrig heller varit serdeles nyfiken att om deras namn skaffa sig kärnedom. Den hade om hösten 4840, då saken uppgjordes, ett samtal med 4 af dem, hvilka sade sig vara å allas vägnar delegerade, och den har sedermera, så vidt den vet, endast varit i samtal och beröring med en, nemligen den som besörjer tidningens ekonomi. Att någon af det nuvarande Statsrådets ledamöter skulle tillhöra bolaget, har Red. många enskilda skäl att betvifla, äfvensom att serdeles många Fxellenser, Presidenter. Landshöfdingar eller Biskopar höra dit. Af det lilla, Red. förnummit, har den snarare skäl att tro mängden utgöras af. någorlunda förmögna enskilda medborgare, hvilka af de liberala idternas alltför radikala rigtning i längden frukta en mer, än gagneligt. ingripande omstörtning. Red, har nu bona fide utredt, huru det i sjelfva verket hänger samman med den så mycket omordade fundationen a! Biet medelst aktier. Den lemnar nu åt allmänteten att döma, och åt Atonbladet att vrida och vända här uppgifna facta, bäst det gitter. Det har lemnat en enkel exposg, huru det underverket gått till, att en tidning i Sverige uppstått, som med sanning kan säga om sig, att den beror hvarken af regeringsmakt eller rabulistmakt. Och dermed väl! 1 Frågan 3: Då Biet icke är någon rökoffe sansta!t, hvarföre röker det ändå så starkt, till och med på flera ställen i samma nummer, der nyssnämnda försäkran lemnas? Svar: I fall Aftonbladet icke kallar ett vördnadsfullt och anständigt sp:åk, då man talar om högsta personligheten i sambållet, — hvilken af hela det civiliserade Europas press, utom då och då i Sverige, brukas och af Sveriges grundlag ålägges — för orökning, så vet Biet i sanning icke ett enda ställe uti ifrågavarande Je, der det rökat; och det skulle mycket fägna oss, om Aftonbladet bebagade utpeba några ställen, på det man måtte få se hvad begrepp Aftonbladet gör sig om skillnaden mellan aktningsfu!la uttryck, då man talar om landets Konung, och rökoffer,. Stockholm d. 2 Febr. 1844. Redaktionen af Svenska Biet. Det kan icke nekas, att ej Sv. Biet, gerom ofvanstående förklaring, visat en beröm värd beredvillighet att gå Aftonbladet till mötes i dess önskan om svar på de trenne frågorna. Vi böre till och med tacka Biet för det besvär det gjort sig att öfvertyga allmänheten om sin förträffliga ställning. Vi måste endast anhålla om ursäkt, i fall vi tillåta oss att ännu komma med en och annan liten påminnelse, som torde sätta i ljuset, huruvida icke de betraktelser, vi förut vid sina passande tillällen tagit oss friheten anstäl!a öfver Biet, nu genom dess egen förklaring, långt ifrån att lida ringaste afkortning, tvertom fullkomiigen stadfästass För att vinna en allmän utgångspunkt, välja vi företrädesvis svaret på frågan JV 2, och skola derifrån sedan skrida till de begge andra. Biet berättar historien om grundläggningen a! sin närvarande uppsättning, hösten 4840 huruleledes det i ekonomiskt hänseende hwvilar på ett bolags aktieteckning, hvilket bolag, Jemte rältigheten att uppbära tidningens alla inkomster, ansvarar redaktionen för dess nödiga omkostnader. Biet ser ingenting ondt ligga i hela denna inrättning, anför åtskilliga af Frankrikes och Englands journaler såsom exempel på huru man der genom bolagsassociation kan uppsätta en tidning a! viss färg, d. v. s. med ändamål att förfäkta vissa partiprinciper; oeh frågar slutligen Aftonbladet. som verkligen en gång understödt ideen om en sktieteckning för utgifvandet af en liberal journal, om: det endast anser bolagsföretaget rätt och lofvärdt, när det använder sig för sådant, men deremot orätt och klandervärdt, om ett bolag vill arbeta för konservativa ändamål? För det första anmärkes härvid, att det icke lärer förhålla sig med den der öfvergången, från det samla till det nya Biet, alldeles precist så, som i örklaringen uppgifves; och vi beklaga, att vi i detta afseende litet längere fram nödgas falla till