Aftonbladet – 1 februari 1844, sida 1

I då Konungen för sjukdomsfall icke deri kan delItaga. Vi hafve i: detta afseende emottagit en-insänd förfrågan, som i sanning förtjenar att framI ställas till besvarande, hvarföre den meddelas här I nedan, med några tillägg af Red. sjelf: FÖRFRÅGAN. .) Hvem skall tills vidare föra Svenska och Norska riksstyrelsen i händelse H. M. Konungens I sjukdom fortfar? ; ) — Reger:s-formen föreskrifver i 40 : Blifver KoInungen så sjuk, att han icke regeringsärenderna vårdar, förvalte Statsrådet styrelsen, nemligen i konungens namn. Härtill kan intet förordnande skäligen ifrågakomma, ingen annan auktorisation, än Grundlagens tydliga befallning. Riks-akten bjuder i 78 sista momentet: Vid alla de tillfällen, då, efter Sveriges och Norriges Grundlagar, rikets styrelse föres af Statsrådet, skola begge rikenas Statsråd till lika antal, och efter ofvan. anförde grunder, sammanträdan, — ds. ä. Styrelsen skall föras af ett Tjugomanna-Råd under namn af -Sveriges och Norriges Interimsregering. Den skall bestå af 40 Svenska Statsråd samt 40 Norska, af hvilka sju skola hemtas från Christiania. Såväl Svenska som Norska ärender skola af densamma in corpore handläggas, samt afgöras genom de flesta rösterna, och när rösterna äro olika, skall utslaget bestämmas af ordföranden, hvilken hvar åttonde dag skall ombytas, så att Svenske Justitie-Statsministern och den Norske Statsministern, den ene efter den andre och endast en vecka i sänder, må föra ordet. Alla tjugo skola underskrifva expeditionerna. Uti allt detta är Grundlagen tydlig och klar, hvad hufvudsaken beträffar. . Sådant oaktadt beslöto Sländerna i Sverige enhälligt vid 4848 års riksdag (likväl icke med grundlagsenlig ändring af Rezgeringsformens stadgande), att H. K. H. Kronprinsen Josef Frans Oscar vid alla de tillfällen, då Hans Maj:t Konungen af sjuklighet hindras att med regeringsärenderna sig befatta, må inträda i utöningen af konungamakten samt i Kongl. Maj:ts namn rikets styrelse föra. Se Riksdagsbeslutets 2 S. Detta beslut stadfästades .af Konungen: Huruvida . Norriges :Stor-Thing biträdt samma beslut, derom torde Norska härvarande Statsråden bäst kunna upplysa. Vid en kommande riksdag torde uppmärksambeten förtjena att fästas vid tvenne olägenheter, som Regeringsformens och Riksaktlens nämnda stadganden i detta ämne hafva; med sig: 4:0 Regeringen skulle nemlizen komma att alldeles ligga nere intilldess Sju Statsråd binna. hitkomma från Norrige. 2:o Ingentivg finnes stadgadt för det fall, att Svenska Statsr: det ej är fulltaligt, då Interims-regering behöfves. : Kan i slik händelse denna, Regering konstiturera sig med t. ex. endast 49. med:emmar, och dessa sjelfva tiliförordna den tjugonde?.— (Hvaa Norska ledamöterna; i: Interimsregeringen vidkommer, är stadgandet i Riksakten tydlgt,. att nemligen de skola utgöras af de 3, som vistas i Stockholm, samt 7 ordinarie eller af den i Norrige varande Regeringen särskilt tillförordnade Statsråd.) Huru kommer allt detta att reda:sig i fall en Interimsrecering nu skulle behöfvas? S. Uti ofvanstående artikel är ganska tydligt framlagdt hvad grundlagarna och riksakten bestämma om riksstyrelsens vårdande under Konungens sjukdom. Men just af denna föreskrift alstras en annan ganska stor svårighet. Lagstiftarens mening bar pålagligen , varit, att: riksstyrelsen aldrig må behöfva ligga neder, och detta ligcer dessutom i sakens natur, äfvensom det är begripligt, att både det allmännas och mångfaldiga enskilde medborsares välfärd kunna betänkligt lida af en stasnation i sjelfva ; ärendernas medelpunkt. En sådan bes höfde: också aldrig inträffo, om hvardera rikets styrelse kunde öfvertagas af hvarderas statsråd, så snart Konungen biir sjuk, emedan ärenderna då kunde oafbrutet fortgå. Men då det nu fordras att äfven hela det Norska statsrådet skall hitresa från Christiania, innan den provisoriska regeringen är konstituerad och kan fatta beslut; å är det klart, att man söker vänta och draga It på tiden härmed så länge som möjligt; Och AN nn —AA Anv