Aftonbladet – 30 januari 1844, sida 2

tazaren nyttigare sätt, då menniskovännen får tills fälle att mot en ringa utgift försäkra fattiga familjer om födan genom inköp af en månads portion på ett matställe. De så kallade pauvres honteux, samt den mängd qvinnar, hvilka måste nära sig af ett föga inbringande handarbete, och nu ofta få lefva utan lagad mat, skulle då här, likasom i andra stora städer, kunna för några skilling få en varm renlig måltid, som icke gerna hemtas på krogen, dels emedan matlagningen der saknar nödig propret, dels emedan man svårligen till krogen för matens afhbemtning kan skicka en anständig tjensteflicka. Till matstället kan deremot hvem söm helst utan obehag gå, likaväl som t. ex. en hökarebod. , Till en början föreslås, med anledning häraf: 4:o Att de 25 marketenterier eller matinrättningar utan spirituosa, hvars etablerande, enligt hvad det omtalas, lärer redan för omkring tio år sedan blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet och anbefaldt, måtte nu med aldraförsta ändamålsenligt tillvägabringas, bvarvid torde böra iakttagas, att dessa ställen icke införas i krögaresocieteten, utan utgöra en handel eller näring för sig, så mycket som möjligt gynnad samt befriad från utlagor och besvär, på det något välmående personer med en viss grad af bildning måtte uppmuntras att dermed befatta sig. 2:o Att stadens styrelse måtte, åtminstone för att visa ett godt exempel, undanskaffa alla de krogar, hvilka dels förestås af stadens egna tjenare, såsom parmmätare ,m. fl., dels äro inrymde i stadens hus, såsom vid vågar, slottskansli, polis, fattighus, allmänna häkten m. fl., hvaremot, om så finnes nödigt och lokalen eger tillräckligt utrymme, de kunde förvandlas till väl inrättade matställen. 5:o Att de för ordentlighet kände kroginnehafvare må tillåtas förvandla sina krogar till matställen, med åtnjutande af enahanda förmåner, som tilldelas nyinrättade matställen; dock under uttryckligt förbehåll; att de dertill skola begagna en snygg och treflig lokal. Detta är blott ett ofullständigt förslag, egnadt att fästa allmänbetens och synnerligen stadens municipalstyrelses uppmärksamhet både på nödvändigheten och utförbarheten af en reform i-det nuvarande krogväsendet. Om man äfven antager att denna reform, för att blifva fullkomlig, skulle till en början medföra någon liten kostnad för stadshassan, så bör en sådan betänklighet så mycket mindre afskräcka, som staden säkert inom få år skulle se sina utgifter till fattigvård betydligen minskade, i fall blott någon del af den arbetande klassen ryckes från kroglifvet och får smak för ett trefligare, anständigare och sparsammare lefnadssätt. En annan betänklighet yttras ofta mot inrättande af matställen utan spirituosa. Man påstår nemligen, att de icke gifva någon vinst, men erfarenheten skall snart bevisa motsatsen. I fall en handel med lagad mat icke skötes med behörig skicklighet, drift och omtanka, så bär den sig lika litet som hvarje annan rörelse under samma förhållanden. Det är lika angeläget för allmänbeten, som för matförsäljaren sjelf, att han besitter de för yrket erforderliga egenskaper; att han således må veta huru goda födoämnen kunna fås till billigaste pris, förstå att göra dem genom tillagningen smakliga samt att verkställa portioneringen på ett snyggt och aptitligt sätt. Denna sista omständigbet förbises oftast hos oss, der man icke en gång lärt sig inse hvilken stor nytta restauratören sjelf skulle hemta endast af den lilla förbättring, att begagna passande och tillräckligt skarpa knifvar för porlionering af kött, i stället för en slöeggad köksknif. Den som under utrikes resor något ansträngt sin observationsförmåga, bar utan tvifvel anmärkt det låga pris, hvartill lagad mät säljes, äfven i de länder, der födoämnena äro dyrare än här. Det är genom en stor afsättning samt synnerlig ordning och skicklighet, som försäljning af några få matsorter der inbringar en icke obetydlig förmögenhet, oaktadt det låga pris, hvartill de tillhandahållas allmänheten. Öfvertygelsen att ganska god mat kan presteras till ett förvånande godt köp, då den tillagas i stora qvantiteter, vinnes på närmare håll, om man vid Stockholms garnisonsmatinrättningar undersöker matens beskaffenhet och efterfrågar, huru mycket hvarje dagportion kostar. I flera trakter af hufvudstaden är befolkningen tillräckligt sammanträngd för att försäkra väl skötte matställen om en större trafik, än de i början beqvämt kunna sköta. Utvecklas ideen om matförsäljningen riktigt, så komma troligen somlige ställen att mest vinnlägga sig om kunder för hemtning, andra åter om spisgäster, allt efter lokalens beskaffenhet och andra omständigheter.