Aftonbladet – 29 januari 1844, sida 1

te. Der flammade underjordisk eld, och hvinande kämpade brusande vatten med den. Än ånsade helt;brunaktigt: qvalm omkring glänsande metåller, brokigt prunkande gifteroch dyrbara stenar. . Än blixtrade och glimmade rödaktiga flammor längs efter gyldene och siliverne klippor och ädelstenar af sådan glans och eld; att de bländade ögats: och grodor, : salamandrar och ormar: kröpo hemskt. omkring ; samt Uppblåste med sjelfbehag: sina mörkgröna kroppar, slickade och skubbade :sig -motgiftet; samt betraktade begärligtde: blixtrande kostbarheterna. — Men jag -kände: fördömelsens ångest. ?,Hvad skall jag här?,-ropade jag i rikedomens Kelfvete. Min själ fann aldrig lust i timliga skatter; mig bar aldrig något dytbarhetilockat. Hvstföre ängsla mig då här der brokiga strålarne öch Blixtrarne? Måtte de--lysa: och göra de giriges själar ondt, må deras stela glans förbålla dåm efterapande deras gagn!ösa, obarmbhertiga lif I Tyst derl -böd. Döden: -— Jag såg mig om, och sil en klar,: lysande Tuftbild stod jentte honom, hufvud och kinder omflutna af strålande tockar.. Med-en klockstämma sade den till Eonom Du, allvishetens allvarliga tjenare, låterjördisk andedlrägt spörjas i: dina rika pelarsalar, och undfägnar med lefvandes ånga de förklarade, som komma att fråga efter-det ljufva återlösningsblodet?n : Döden -genmälte:.: Skall jag allena dväljas 4 förruttnelse och stoft; och vwilja de förklarade glömma, att de: gingo ut derifrån? Arto eder torra senor med spår:efter tunga och döglig nöd emot? Misskäntfen J:de stelnade drageir bfosägligt tålamod :i denna jordesensanlete? -Äfver ban älskade och-led; och äktade -ihtet lidäfdet, ty ban älskade! : Väl prisar oman englarnes tålamod, ty de äro i Jjuset. : Väl prisar man gudaihgifna mår. tyrers seger, men de voro inspirerade af Gud, derföre mäktade :de lida det menniskoomöjliga. Men denna fattige, som i mörkret och utan gudg