Aftonbladet – 27 januari 1844, sida 3

terligare årsuppskof intilldess den felande får utslag eller blir dömd. Rättigheten att utdela handgriplig aga enligt svenska lagen bör dock skiljas från verkställigheten, ty genom rättigheten undviker man behofvet deraf eller verkställigheten. Under 34 års tid, som jag vårdat denna egendom, var detta första gången, som jag ansåg mig befogad på sätt som skett utöfva denna rät-: tighet: den agades olydnad och uppstudsighet tillskrifver jag helt och hållet några domslut i angränsande socknar i samma anda som Kongl. Götha hofrätts; och då åberopade lagbud icke äro upphäfna, måste det få bero af jordegaren, hvar han finner för godt, utdela agan, som synes lämpligast böra ske i fadrens eller husbondens närvaro, enär lagen derom intet stadgar. De liberalare iderna borde väl gå i bredd med en stigande upplysning, men beklagligen finner man, att den sedbpare snarare alstrar den uppstudsighet, som försvårar vidmakthållandet af god ordning emellan lydande och befallande och torde det derföre vara säkrast, att tills något bättre sättes i stället, bibehålla det närvarande till lydnadens vidmakthållande, hvars missbruk är vida mindre vådligt, än dess upphäfvande skulle blifva, hvilket i alla fall fordrar lagsiftande maktens handläggning, icke domaremaktens godtyckliga förgodtfinnande. Hr fiskal Beckman har missbrukat sitt åklagarekall, enär han å mig yrkat ansvar för edsöresbrott, elier att jag begått hemgång, (se protokollet af den 11 Maj 1842), hvilket Kongl. hofrätten ej eller godkänt, äfvensom att tit. Beckman begagnat flera sårande tillmälen emot mig under rättegången och: dertill. visat en klandervärd partiskhet uti dess bemödanden att rikalla mina felande underhafvande från allt ansvar, ehuru de bevisligen ådagalagt uppstudsighet och olydnad, så väl i handlingar som uti ett otidigt skrifsätt, medelst obeviste, osanna och skymfliga beskyllningar. På dessa grunder vågar jag underdånigst begära ändring uti Kongl. hofrättens dom, med undantag af den rättvisa mig blifvit tillerkänd i afseende på beskyllningen för svordom; öfverlemnande allt till E. K. M. upplysta pröfning, med begäran af ersättning och rättegångskostnader. Som Kongl. Götha hofrätt icke lemnade mig tillfälle att besvara hr fiskal Beckmans skrifvelse för ändrings vinnande, om hvars innehäll jag således är okunnig, anhåller jag underdånigast, att handlingarne i målet måtte från Kongl. hofrättten blifva infordade. Med djujaste vördnad, trohet och nit: Storm. A. K., E. K. M. underdånigste, tropligtiste tjenare och undersäte, Carl von Qvanten. Qvantenburg den 6 Dec. 4843.