Aftonbladet – 27 januari 1844, sida 2

Skämt å sido, säga vi uppriktigt, att vi icke stort undra på att en man i Hr Heur!ins kläder i närvarande ögonblick uppbjuder all sin förmåga att sätta färg på den sak, han för sina fordna (och möjligen kanske tillkommande) embetsbröders bästa bedrifvit. Att Sv. Biet skulle öppna sina spalter för någon insändare i denna ande, var således äfven både naturligt och billigt, om Biet gjort det med en reservation, som dock på aflägsnaste sätt sauverat dess egen konseqvens i afseende på hvad det förut i frågan ganska kategoriskt yttrat. Men nu hafva vi knappast inom sjelfva den devuerade pressen sett ett öfverlöperi, som så oförsynt biter hufvudet af skammen. Att Stockholms Dagblad genom sin ställning skulle finna sig, så att säga, piskadt, att åtminstone eftertrycka Biets artikel, låter lättare begripa sig; för öfrigt kan man icke förebrå Dagbladet, att förut hafva talat ur annan ton. Sorglig förekommer Statstidningens figur. Den har också måst fram och försvara resolutionen om kyrkohemmanen; den har till och med sett sig tvungen att gifva allmänheten en ordentlig förmaning. Då man känner den aktningsvärde Gerantens egna frisinniga tänkesätt, kärlek för författningar och dithörande, kan man icke undgå att beklaga det trångmil, han måtte hafva känt sig uti, för att i denna sak låna vederbörande sin hand. b NYKÖPINGS FAKTORIBOLAG. I anseende till den uppmärksamhet, som detta bolags cessionsansökning väckt i det allmänna, och den rättegång, som sannolikt kommer att äga rum, rörande aktieägarnes mer eller mindre skyldighet att ansvara för skulderna annorlunda, än med aktiesummans abandonnerande, ifall de förra skulle öfverstiga den sednare, hafva vi trott följande upplysningar om detta bolags tillkomst och beskaffenhet skola intressera läsaren, sedan de blifvit tillgängliga för offentligheten: Sedan Hr Brukspatronen Thomas Fredrik Morsing, såsom ägare af Nyköpings messingsbruk; med tillhörande såg och mjölqvarnar, klädesvalkar, benstamp, stångjernshammare, knappnålsfabrik och verkstäder för alla sorter metallgjutgods och messingsslageriarbeten, samt det nyinrättade faktoriet eller mekaniska verkstaden, med gjuterioch ångpanneverkstad, jemte boningshus, tomter och sjöbodar, förklarat sig beredvillig, att öfverlåta denna egendom till ett intressentskap, hvaruti han äfven sjelf ägde deltaga; och sedan på de anteckningslistor, som, enligt en under d. 9 April 1839 utfärdade, af Hrr N. Sandblad, Bibau, J. G. Schwan, R. H. Weylandt och C. R. Roth undertecknad plan, hållits allmänheten tillhanda, ett antal af 300 aktier, hvardera å 4000 Rdr Banko, och således tillsammans motsvarande ett kapital af 300,000 Rdr Bko, tecknats, hade samtlige aktietecknare blifvit kallade till sammanträde Den 20 Juli 4839, dervidvaldes ledamöter i Direktionen, nemligen till Ordförande: Hr Presidenten m. m. Frih. C. J. af Nordin, samt till direktörer: Hr Kommendör-kapitenen m. m. von Sydow och Hr Grosshandlaren Schwan, den sistnämnde i egenskap af kassadirektör; hvarjemte Direktionen erhöll uppdrag att upprätta förslag till reglor för bolaget. Den 20 November 1839 hölls bolagsstämma, hvarvid Direktionen auktoriserades, att, då den så nödigt pröfvade för bolagets räkning, upptaga lån, på kort tid, af de summor, som kunde befinnas nödige; för uppfyllande af ingångna förbindelser samt till verkets drift. Den 2 Mars 1840 vid bolagsstämma gillades reglorna, enligt hvilka bolaget hade bildat sig för bedrifvande af ofvanberörde i Nyköpings ström anlagda inrättningar och för idkande af skeppsbyggeri, hvilka inrättningar skulle utvidgas och fullkomnas med nya industriella företag såsom valsverk, skeppsdocka m. m. Bolaget skulle utgöras af 400 aktier, hvardera å 4000 Rår, ställda på innehafvaren och vid omröstning gällande för en röst, men endast 300 aktier skulle för närvarande -utfärdas. Ordinarie bolagsstämma skulle hållas årligen i April månad uti Stockholm. Bolagets tillhörigheter och angelägenheter skulle förvaltas af en Direktion, vald för 3 år och bestående af en ordförande och två direktörer, under gemensam ansvarighet. Till köpeskillingens liqviderande, beslutade nybyggnaders verkställande m. m., samt nödigt driftkapital berättigades Direktionen, att disponera hela det inbetalta aktiekapitalet, och i mån af behof beläna de i egendomen vid köpet varande inteckningar, 400,000 Rår Bko, samt på uppsägning, emot Direktionens å bolagets vägnar, utfärdade reverser, upptaga lån, till belopp af 400,000 Räår Bko. Under byggnadsåren 1840 och 4841 skulle hvarje aktieinnehafvare bekomma 6 procents årlig ränta å det insatta aktiekapitalet; och derefter skulle utdelningen bestämmas vid ordinarie bolagsstämma. För Direktionen bestämdes ett ärligt arfvode af 3000 Rår, eller 4000 Rdr Bko för hvardera af herrar direktörer. Den 4 November 1840 sammanträdde bolaget, och auktoriserade Direktionen, att i manufaktur-diskonten upptaga lån emot 4 , ränta. Vid bolagsstämma Den 21 Juni 18414 uppdrogo herrar aktieägare Direktionen att hos Jernkontoret och Kongl. KommersKollegium upptaga de lån, som kunde bolaget beviljas, nemligen hos KommersKollegium högst 400,000 Rdr och hos Jernkontoret högst 30,000 Rdr Banko, och som borgen för dessa lån erfordrades, så skulle de af herrar aktieägare, som för nämnde Jån kaverat, äga rättighet, att till sin säkerhet taga inteckning i faktoriets egendomar för motsvarande summor. Den 46 Foaehrnari 4949