Aftonbladet – 24 januari 1844, sida 1

kas mig ådagaläga, att oförskräckthet och djerfh spela en lika stur roll vid försvarandet af fäs ningar, som vid deras anfallande. Jag erötfrade positionen vid qvarnen Sjt Ai ,dre. Boufflers återtog den och jag förlorade de pvid ;sexhundra man. — Jag tog några redutte ,men efter tre timmars strid för en af de väsendtl gaste, blef jag fördrifven derifrån. — Jag lät stor ,två tånger för att lätta intagandet a! betäckta väse palltid afslagen med ett förfärligt blodbad... Fen ptusen Engelsmän, som Mariborough skickat mi pför att ersätta mina förluster, göra underver men tillbakaslås. Dessa tappre samla sig åt kring mig, jag förer dem sjelf i elden, men e pkula under venstra ögat kullkasfade mig sanslö Icke mer än femtonbundra man kommo tillbak ur elden och tolfhundra skarsgräfvare stupade Jag kommer nu till ett inkast, som rinpgmurer motståndare anse alldeles afgörande. Bomber, säger författaren till Nowuvelles cons deralions mititaires, och många med bkonom, u! göra ett kraftigt och ofta ganska skyndsamt mt del till fästningars eröfring. Hvartill gagna edi vallgrafvar, edra ringmurar, edra bastioner, edi bröstvärn, späckade med kanoner? Fiendens bom ber flyga deröfver och bära död och brand ti alla qvarter i staden. Der gifves för dem inger städes någon trygghet, hvarken för gubbar, qvir nor eller barn. Betrakta Beirut och S:t Jea dAcre. Dessa begge städer föllo ganska hasti; för det nya, grofva artilleri, som medfördes p Engelska krigsskeppen; 0. s. v. Beirut kommer jeg ifrån med den enkla an märkningen, att staden ej var befästad. Hva S:t Jean dAcre beträffar, hvilken jag för öfrigt kan medgifva någon jernförelse med Paris, s fanns hvarken i staden eller på fästningen me än en enda obetydlig skada, nör garnisonen öfvei gaf den. Efter alla de upplysningar, som kunn: samlas öfver denna eröfring, flög kruttornet ilu ten till följd af vårdslöshet eller oförsigtighet be en artillerist, och alldeles icke genom verkan : någon bland de nya vidundren till bomber. Jag tröttnar ej att upprepa, att bomber ick äro några säkra medel till städers intagande, s snart modiga män försvara sig der. Erfarenhets röp saknas ej för att visa detta. År 4757 bombarderades Prag i tjugutvå dygr af Fredrik den ende, som nödgades draga derifrå med oförrättadt ärende. År 4782 hade två på hvarandra följande bom bardementer mot Gibraltar ingen följd. r 4792 inkastade hertigen al Sichsen-Tesche trettiosextusen homber, glödande kulor och hau bitsskott i staden Lille, på den korta tiden af se dygn, utan att stadens innevånare föllo på någo tanka att kapitulera. De fåfänga bombarderingarne af Thionville oc Mainz, under revolutionskriget, äro ännu i frisk minne. Jag kunde ytterligare nämna Landau, som böj ut dylika anfall i åttatio dygn; Menbeim, dit P; chegru år 4793 inkastade sextusen bomber oc haubitsskott inom sexton timmar, utan verkar etc. ete. Jag slutar listan med Saragossa. Inne våra troppar lyckades intränga i staden, för at serskildt belägra hvart hus derinom, hade mer ä! sextontusen bomber blifvit ditkastade. Man skall kanske erinra att jag endast tala om äldre bombardementer, eller påstå att belä gringskonsten har alldeles förändrat sitt skick ge nom uppfinvingen (eller rättare återuppståndelsen af de så kallade jettemörsarne. Jag är beredt på denna erinran och har derpå att svara: Bomber skada på tre sätt: genom stöten mo den punkt, som de träffa i fallet, genom skärf vorna när de springa, genom de brännbara ämnen de innehålla. Från ingen af dessa synpunkter eg; jettebomberna något företräde framför dem, son vanligen brukas. Med vanliga mörsare kunna skick liga artillerister ej kasta mer än fyra bomber timmen, så snart de vilja iakttaga de vilkor, hvar förutan kastets noggrannhet lider betydligt. År målet vidsträckt, t. ex. en hel stad, så kan man lätt kasta sex bomber i timmen... Med en jettemörsare fordras deremot omkring en timma för hvart kast. Skall den ega företräde framför de vanliga, så måste de ofantliga bomber, som den kastar röra sex gånger så mycken skada som de van