gen erfarenhet erbjuda, utvälja det tjenligaste oc bästa. Eger utgifvaren alla, eller åtminstone någo -laf dessa egenskaper, så blir Svenske Patrioten en go: tidning, och bör då mottagas med den tacksamhe loch välvilja, ett sådant företag onekligen förtjenar I brister han deremot i dessa egenskaper, så bör hai söka fylla luckan med förskaffande af någon insigts full medarbetares, eller ock blir hans tidning en dåli tidning, Härom äro alla troligen ense. I När rec. genomläst första numret af Svenske Pa I trioten, fölo honom åtskilliga betänkligheter i nyss I nämnda hänseende in, hvilka det andra numret yt -Iterligare stadgade. Han igenkände nemligen åtskillig lgammalt bekant, till och med ifrån sjelfva sin barn .Idom, som således icke kan tillhöra nya vetenskaplig -loch industriella upptäckter, och snarare föranledd den slutsatsen, att Svenske Patrioten vore en unte I qvarisk indusiriell tidning, och dess utg. någon forn I forskare uti upptäckternas förlegade föriåder. Rec Iskall förete skälen till en sådan tyehågsenhet, och lä I saren må sedan sjelf dömma. Uti första numret förekommer en artikel, med öf I verskrift: Något om matjordens eller mullens inver kan på vexternas lif och utvecklingo. När rec. hä lläste följande: en intressant (interessant) theori on I matjordens inverkan på vexternas lif bar nyligen blif I vit antagen af en del chemister (kemister), förun Idrade han sig icke litet, att här se en oredig fram ställning af Liebigs åsigter upptagen såsom en nyhe i en vetenskaplig) tidning, och än mera att se dess: åsigter utgifna såsom vetenskapliga sanningar. En ny het böra de icke vara, icke en gång för utgifvaren a svenske Patrioten, (af hvilken man i hans egenskar af utg. al en vetenskaplig och industriell tidning eger rättighet att fordra, att han skall känna hvad : läldre tidskrifter förekommit), då ifrågavarande artike är ett torftigt sammandrag af hvad som utförligt -och utmärkt väl redigeradt fanns uti Tidning för Näringarne, den 48 och 28 Juni 4844, XM 21 och 22. Dessa Liebigska åsigter äro redan af både vetenskaps. män och praktiske landtbushållare faktiskt vederlagde, och äfven vederläggningen bör ej vara obekant, emecdan just några dagar förr än Svenske Patriotens första nummer utkom, bade i tidningen Svenska Minerva stått en väl skrifven artikel: Hvarföre går upplysningen så långsamt? uti hvilken denna sal temligt fullständigt vidröres. Derefter kommer: Om den el. magnetiska kraftens användande i stället för ånga. Denna artikel är ett uppkok utan innehåll på åtskilliga notiser, som i flera tidningar tid efter annan stått att läsa. Rec. skulle vid densamma icke fästat ringaste uppmärksamhet, så vida icke den s. k. beskrifningen på Jacobis machin förrådt en sällsynt grumlighet i vetande och oredighet i framställningen. Artikeln är för lång att afskrifva, men rec. fruktar icke att blifva jäfvad, när han försäkrar, att ingen eho den vara må, artikelns författare främst ibland alla, ja icke ens den, som förut känner saken, kan af denna beskrifning få det minsta begrepp hvarkeh om principerna eller sammansättningen af en elektrisk magnetisk machin. Recensenten har imedlertid för några år sedan sett likväl icke en dylik som Svenske Patriotens, beskrifning med bifogad ritning i den af Hr Scheutz utgifna journal för, om Rec. icke misstar sig, år 4839. Rec. har icke dennå journal till hands, men skall ej undandraga sig, att när helst det begäres, citera både årgång och nummer. Slutligen heter det i Sv. Patrioten: det återstår nu mera att beräkna huru mycket zink m. m. åtgår ti!l elektricitetens underhållande. — Återstår det verkligen ej mer? I detta fall mätte det vara artikelförfattaren som löst det svåra problemet; men ingen annan. Rec. fruktar dock storligen att förf. här säljer huden efter den björn, som ännu går i skogen. . Uti artikeln om Kölles kylapparat finnes åter ctt dyrbart exempel på Svenske Patriotens beskrifvande iörmåga. Här är det omöjligt att utgrunda, om de rör, genom hvilka destillatet skall gå, sitta innanför eiler utanför kyliatet. Huru förf; vidare utaf tvenne rör, sammlödda i en spetsig vinkel, och de öppna ändarne förenade med kautschuksrör, kan få en zickzackformig slang, i stället för en triangel, går öfver Rec:s förstånd. Rec. för sin del kan ej få ur sitt hufvud, att, efter Sv. Patriotens beskrifning, denna zick-zackformiga slang, måtte sitta grensle öfver kylfötet, ungefärligen såsom Bacchus på tunnan. Artikeln om Mastiches cement eller pierre artificiel (artificielle) är åter en gengängare ifrån Tidning för Näringarne, d. 47 Dec. 1841, M 45, der den kallas Eogelskt Mastikcement: Dess nya namn är kanbända taget efter någon Hr Mastiche, som uppfumit det. Artikeln om sättet att erhålla ett vackert potatismjöl och ett finkelfritt bränvin af potatis, har förut stått i en årgång af landibruksakademiens handlingar, och finnes derjemte, genom en synnerlig bändelse, nästan ord för ord, uti Tidning för Näringarne, He 48 d. 24 Dec. 1844. Artikeln med öfverskrift: en högst enkel barometer visar att utg. icke en gång kan oklanderligt afskrifva sina notiser. Beskrifningen om dennas. k. barometer, finnes under namn af Prognosticator eller stormglas, uti Högfeldts afhandling om barometern och thermometern, tr. i Stockholm 4833, pag. 43. Uti noten finnes nämdt, att den der meddelade beskrifning är tagen ur Mechanics Magazin för 1823, JM 13. Detta instrument är ett lekverk, som icke rimligen kan anvisa förändringar i -atmosferens beskaffenhet, emedan grumlingarne uti vätskan bero på kamfers och ett par salters större eller mindre löslighet i sprit. När alkoholn småningom blir mera vattenha!tige så utfaller en del af den upplösta kamfern och så uppkomma grumlingarne. Men denna sednare eller kamfer, som dock skulln utgöra den huf-udsakligaste ingrediensien i detta lekverk; finnes i Sy. Patrioten alldeles icke upptagen. Vidare säger Sv. Patrioteh, att när spriten med tiden blir vattenhaltig, så behöfver man endast afhälla den och pågjuta ny sprit på den i flaskan varande blandaing af salpeter och salmiak. En utg. af en vetenskaplig) tidning, som ämnar meddela alla nyare kända (således icke äfven do -okända, för hvilken uraktlåtenhet han bör vara ursäktad) uppfinningar och upptäckter af värdex, borde väl dock hafva sig bekant, att salpeter är till någon. del och salmiak fullkomligt löslig i vattenhaltig alkohol, och att således, när man uthäller den gama spriten, så utbäller man med detsamma barometern och hela kalaset. Fru Leongrens gamla grefvinnas ben, som spådde väder angäfvo otvifvelaktigt väderlekens förändringar mycket noggrannare än Sy. Patriotens pharnametarn