Aftonbladet – 13 januari 1844, sida 2

öfver försäkrade herr R., att han icke vetat om de honom tillsände exemplar varit korrekturafdrag eller rentryckte, men under sakens lopp yppades både att herr R. ansett dem som korrekturafdrag och att de verkligen varit det. Härtill lägger danska bladet Fedrelandet den uppgift, att herr R. brukar förtro boktryckaregossarne sina tankar om bladens redaktörer, de förmodade författarne till anonyma artiklar, och att han dervid täcks gifva besagde printersdevils del af sina omdömen icke blott om artiklarnes innehåll och författarnes talanger, utan äfven om deras personliga karakter. Vidare skall herr R. ofta hafva tillåtit sig att uppkalla boktryckarne, för att muntligen, utan vittnen eller protokoll, gifva dem föreskrifter, förmaningar 0. s. v., utan att sedan låta sig förtycka om de, som mer förstodo, icke brydde sig om hans förelägganden. Feedrelandet säger sig sjelf vara i tillfälle att med vittnen bevisa en dylik händelse, som träffat den boktryckare, från hvars offivin bladet utgifves.: RYSSLAND. En händelse, som väckt utomordentlig sensation bland adeln i Ryssland, och naturligtvis ej heller förfelat sin verkan på andra samhällsklasser der i Jandet, berättas från ,Ryska gränsen i medlet af sistlidne December månad. Vid militärskolan i S:t Petersburg finnes en lärare, med generalsrang, som lärer hafva någonting sällsamt och besynnerligt i sitt sätt att vara, hvilket retat de unga eleverne (alla söner af adelsmän) till löje på hans bekostnad. Han beklazade sig höröfver för skolans chef, men fick, såsom han tyckte, af denna ej tWtillbörlig upprättelse, hvarföre han vände sig direkte till kejsaren med sina klagomål. Denne såg i händelsen ett svårt brot! emot militär-disciplinen, och begaf sig sjelf upk i skolan, der han ganska strängt tilltalade der klassen, som felat, och hotade alia med allvarsam bestraffning. Då stego 5 ynglingar fram, ock angåfvo sig såsom ensamt brotsslige. Hvar oct en af dessa fick 50 prygel, och skickades seder. mera såsom gemena sotdater till armeen vid Kau: kasus. I prygelstraffet anser adeln sina privile gier hafva blifvit kränkta. I den träffning emellan Ryssarne och Cirkassi erne, om hvilken förut för någon tid sedan vari nämndt, erkänna nu de förre sjelfve, att de för iorat 4600 men och 43 officerare. s GREKLAND. Den kommission, som blifvit tillsatt för at utarbeta förslaget till adress i anlednivg af tbron talet, sysselsatte sig i sin första session med de; frågan, huruvida revolutionsdagen d. 45 Sept skulle i adressen omnämnas såsom en för natio nen ärofull dag eller icke. Meningarne häron voro delade; men till slut segrade den, som höl före att det icke skickade sig väl, att i en adres till konungen nämna om d. 43 Sept., emedu detta skulle påminna om händelser, som icke hela sin vidd kunde frikallas från hvarje förebrå else. Utom detta bevis på undfallenhet och be skedlighet bos de Grekiske representanterne, ha man ett annat af vida större betydenbet och in flytande på landets framtid, i fall saken, hvaron fråga är, går igenom. Den kommission, som skal utarbeta förslag till den nya grundlagen, ämna nemligen, såsom det bestämdt försäkras, föresli att det absoluta velo lägges i konungens händer Deremot skulle grundsatsen af ministrarnes an svarighet och den verkställande maktens kontrol terande genom kamrarne uppställas och genom föras såsom grundsats i den nya konstitutioner Allt detta tyckes bevisa, att Franska och Engel ska diplomatiens inflytande i Athen är gansk betydligt. SPANIEN. ; Kamrarne hade väl den 23 åter börjat sina ar beten, sedan de flera dagar efter adressen till drott ningen icke varit samlade, men de första debat terna hade visat, att en stark spänning rådde e mellan dem och den närvarande ministeren. Den na hade börjat, att synbart antaga franska syste met, äfven i silt förhållande inom hamrarne, s att ministrarne t.-ex. undandrogo sig att besvar de frågor, som gjordes dem ifrån tribunen, oc detta hittills ovanliga förhållande i spanska repre sentationen hade vållat högt ogillande från de de puterades sida. Det omtalas såsom säkert att mi nisteren ämnar skyndsamt framlägga förslag ti statsrådets organisation, till en municipallag oc till ett gensdarmerie efter franskt mönster; hvar efter och, sedan deputerade kammarengifvit tllå telse till skatternas uppbärande, kamrarne skull upplösas. Själen i ministeren skulle vara hr Ca rasco. hvilken är mycket verksam och hvars pla ner för finansernas ordnande tyckas vinna förtro ende, åtminstone hos kapitalisterna, emedan hai lyckats fästa vid sitt intresse, så väl spanska son franska bankirer och fått låna af banken San Fer nando betydliga summor.