Aftonbladet – 4 januari 1844, sida 3

Ifrån kronans stambolländerier, om sådana funnos. Exemplet af de nya boskapsdjurens företräden, igenom rikedomen på smör och kött, skall utan tvifvel åstadkomma hvad som vidare erfordras, och då lärer sig bvar en köpare med detsamma bäst buru denna pädla boskap bör fodras, så att den ej genom svält må urarta till likhet med den allmänna afveln. : Bland uppgifterna i Landtbruksakademiens årsberättelse äro äfven de för förlidet år de i synnerhet intressanta, som angå odlingsföretagen af akademiens utmärkte trädgårdsmästare, Hr Stenberg. Såsom af särdeles vigt för odlingen af en mängd trädoch buskvexter torde man kunna anse de häribland förekommande upppifterna om de vilkor, som för denna odlings framgång äro nödvändiga; och då kännedomen derom ej kan få för stor publicitet, anföra vi dem här: land de försökta frösorterne böra följande slägten genast efter mognaden utsås, nemligen: Populus, Salix, Alnus, Betula, Quercus, Ulmus, Åcer, Åesculus, Sorbus, Rubus, Ribes, Lonicera och Daphne. Genom stratifiering i sand bibehållas och förberedas fröen til groning af slägtena: Taxus, Juniperus, Corylus, Carpinus, Castanea, Juglans, Fraxinus, Prunus, Amygdalus, Crategus, Mespilus, Pyrus, Rosa Sambucus, Symphoria, Syringa, Philadelphus, Evonymus, Berberis, Cornus, Eleagnus, Stanhylea och Tilia. Stratifieringen verkställes genast efter frömognaden, samt såningen tidigt följande vår. I kalit rum kunna utan vidare åtgärd under vintern . förvaras, för att på våren utsås, frön af: Cercis, Cytisus, Robinia, Colutea, Genista, Spartium, Morus, Ailanthus, Spirea, Ligustrum och Thbhuja. Med hänsyn till de olika förökningssättens lämplighet för särskilda växter, har visat sig att följande sorter förökas: 4) genom sättqvist a) i September: Ribes, Smbucus, Viburnum, Spire, Diervilla, Lonicera, Ampelopsis, Philadelphus, Alnus, och Acer Negundo; b) om våren: Ailanthus glandulosa, Liriodendron, Cydonia, Tamarixz, Hydrangea, Hippophaö, Platanus, Populus, Salix och Thuja. 2) genom aflägg a) i början af Juni: Acer, ZEsculus macrostachys, Alnus, Amorpha, Ampelopsis, Aristolochia, Betula, Bignonia, Ceanothus, Celastrus; Clematis, Coriaria, Cornus, Corylus, Cupressus, Cydonia, Evonymus, Hamamelis, Hydrangea, Ilex, Juniperus, Ligustrum, Kalmia, Liriodendron, Lonicera, Lycium ruthenicum , Menispermum, Morus, Myrica, Ostrya, Populus alba (nivea), Potentilla, Prinos, Prunus Mahaleb, Rhamnus, Ribes, Salisburia, Samhucus, Solanum, Spirea, Staphylgea, Symphoria, Syringa, Tamarix, Taxus, Thuja, Tilia, Ulmus, Viburnum, Vinca, Vitis. b) I Augusti och September: Lonicera, Samhucus, Spirgea, Sympboria, Syringa, Viburnum och Ribes. 3) genom rotskott från sjelfva rotkronan, som vårtiden vid basen såras: Comptonia, Rhus, Kerria, Rubus fruticosus flare pleno. 4) genom rotlöpare: Atragene, Menispermum, Rosa, Rubus, Lycium barbarum, Spirga, Amygdalus nana, Elgeagnus, Prunus. 3) genom ympning: Acer, ZEsculus, Amygda!us, Betula, Caragana, Carpinus, Corylus, Cotoneaster, Crategus, Cydonia, Cytisus, Daphne, Evonymus, Fagus, Fraxinus, Ilex, Mespilus, Morus, Pinus, Populus, Prunus, Pyrus, Quercus, Sorbus, Syringa, Tilia, Ulmus, Robinia, Spira. 6) genom oculering: Acer, JEsculus, Amygdalus, Betula, Cotoneaster, Crategus, Cydonia, Cytisus, Evonymus, Mespilus, Prunus, Pyrus, Sorbus, Syringa, Tilia. Af icke mindre praktisk vigt än kännedomen om, de särskilda fortplantningsoch förökningssätten, är den om lämpligaste tiden för olika trädoch buskslags omplantering. Aven häruppå har uppmärksamheten derföre varit fästad och följande erfarenhet har derunder vunnits: A) Under sommaren lyckas omplanteringen af fröplantor till Pyrus, Prunus, Crategus, Sorbus, Cytisus, Acer och JEscu!us. B) I slutet af Augusti eller i början af September, flyttas med fördel trän och buskar af: Acer Pseudop!atanus och Platanoides, Lonicera tartarica, Periclymenum, Caprifolium och alpigena, Viburnum Lantana, Symphoria racemosa, Spirea bella, opulifolia, thalietroides, triloba och levigata, Cratezus, Sorbus, Pyrus, Prunus, Sambucus, Ulmus, :Tilia, Ribes, Evonymus, Cornus, Syringa, Amygdalus, Rosa, Alrnus och Betula. I allmänhet företages omplanteringen af trän och buskar sednare, eller sedan löfvet affallit, emedan man vanligen ansett att all vegatation då upphört. Så är dock ej händelsen med de sednast anförda vexterna och synnerligen med slägtena Ribes, Pyrus, Prunus, Crategus, Sorbus, Sambucus, Syringa, Phiiadelphus, m. fl., hvilka alla skjuta nya sugrötter både före och efter !öffallet. När ett träd med denna egenskap sent omplanrteras, gå alla för hösten bildade nya rötter förlorade, hvarigenom trädet hindras i sin växt för kommande året. Planteras det åter före de nya sugrötternas utväxt, utbildas dessa straxt efter flyttningen och hinna fästa sig i jorden före vinterns början, så att trädet följande vår genast är i full växt. C) Till plantering om våren egna sig: Cytisus, Gleditschia, Caragana, Robinia. Colutea, Genista, Spartium Amorpha, Tamarix, Castanea, Platanus, Populus, Fagus, Carpinus, Fraxinus, och särdeles Pinus. Pinus Abies och sylvestris kunna äfven flyttas straxt efter toppögonens bildning, vanligen i mefdloet af Tali oillar csadnact I härian af Ånonstia