konstruktion och användande. — Vid examen utfär dades gesällbref i jernoch metall-arbeten åt A. J Danelius samt Norrmannen Jens Guldbrandsen Soel berg; och, utom vanliga uppmuntringar medelst je toner och lofordskort för skicklighet och framsteg gafs en muntlig mention åt 40 elever, hvilka ådaga. lagt en utmärkt flit och ordentlighet, ithy att de un der hela terminen ingen enda gång blifvit beträddt med försummelse eller frånvaro. Till fullkomnand af undervisnisningen i machinritning hade under half året vid institutet införts den s. k. Isometriska per spektiven, hvartill läraren i mekanik, Hr Nycander hade utarbetat teotien. — Läraren i kemisk teknologi Hr Zaår, bade bland annat åstadkommit ett nytt och billigare sätt att bereda den bekanta målarfärger Schweinfurtergrönt. Bland metallarbeten nämndes er ny ångmachin, som före examen hade blifvit uppsat! på svarfverkstaden, och ett antal modeller förevisades bland hvilka 2:ne åskådliggjorde sättet att med det England uppfunna s. k. skeppslimmet sammansätt: master och bjelkar af flera stycken. Från f. d. lära ren i Kemi, n. m. apothekaren Cavallius t Kongelf hade institutet nyligen fått emottaga skriftliga un derrättelser, innehållande resultaten af hans enskild fortsatta försök till garfningskonstens utbildning. (St. T.) — Vid de Femtio äldstes sammankomst d. 5! Dec. invaldes åter till ledamöter i stadens Drät selkommission Hrr Schön, Reusel, Weber, Gu stafsson och Boström. Till ledamöter i Bemed lingskom missionen återinvaldes Herr Stark, Lychot och Schlegeli; samt, efter Hr Ekerman och af Hr Frodell, invaldes till nya ledamöter gross handlaren Anders Berg och perukmakare-ålder mannen IL. F. Engström. (Daghl.) — Iblend bevisen på den svåra tiden här hufvudstaden, torde man kunna räkna hvad Dag ligt Allehanda berättar, att det äfven skall var knappt för Hr underståtbållaren Kuylenstjern: Han lärer nemligen nyss bos Reg. begärt ttlök ning i sina taffelpenningar, hvilket visar, att de förut ej lärer räckt till, och Hrr femtio äldst skola träda tillsammans för att utlåta sig deröj ver. Dagl. Allehanda anmärker härvid rätteliger att hela underståthållare-sysslan är en befattnin; som ganska lätt skulle kunna indragas, och dt : är således ej troligt, att Hrr femtio äldste vilj oaktadt de serskilda eminenta förtjenster, sor Hr Kuylenstjerna kan ega, ytterligare be un; hufvudstiadens redan så hårdt anlitade budge Om någon ny utgift behöldes till taffelpenninga så vore det väl snarare åt de stackarne, sor hålla på att svälta och frysa ihjel på gatorna elle hemma i sina kojor. Derföre, och oaktadt vi vete, hvem som kunnat ingilva vår beskedlig underståthållare idgen till denna ansökning, skull vi taga oss friheten råda honom, om afseend göres på vår tanka, att afstå från hela försöke ty det går, efter allt utseende, verkligen ick för sig.