Aftonbladet – 12 december 1843, sida 2

dracks, steg ban vpp och höll ett långt tal, hvar han klagade deröfver att han ej erhållit tillräck. ligt understöd al. ministrarna för sina mesyrer anklagade: Lopez, -Caballero och Ayllon för det då ville hålla enkedrottningen Christina aflägsnad frår Madrid. samt slutade med att föreslå enkedrolt ningens skål. Officerarne, som betrakta Narvae såsom en halfgud, emedan de anse honom för de: ende som kan bibehålla militärens öfvervälde drucko denna skål med enthusiasm. Derefter fat tade sällskapet i facklor och vaxljus, samt aft gade dermed till det kungliga slottet under stor. mande rop af: Länge lefve drottning Christina! Låt oss få återse drottningens förträffliga mork och annat mera, som var beräknadt att gynn: Narvaez ändamål att motverka de konstitutionel! sinnade ministrarna. Efter denna händelse väckte det stor förvåning när Narvaez dagen derpå per. sonligen hos drottningen förklarade sig vilja ned. lögga sitt embete såsom generalbefälhafvare; bvil ket afsked egentligen borde ha lemnats till krigs ministern. Till heder för den nuvarande mini steren måste det likväl sägas, ett tre ibland de fem, af hvilka den nu är sammansatt, helt och hållet opponerat sig mot enkedrottningens återkomst, och afskedsansökningen hade egentligen endast för ändamål att fresta ministerens makt emo! ministrarnes. . Saken är den, att Lopez icke vill understödja Narvaez despotiska ideer (det är bekant, att Lopez sedan begärt sitt afsked). Inger förnuftig menniska tvekar ett ögonblick om, huru denna kamp mellan militärbefälet och folket skall slutas; slutresultatet blir bedröfligt för de chefer, som nu våga trampa på folkets rättigheter under förevändning att qväsa anarkien, och Narvaez bar äfven sjelf förklarat, att han anser sig slå på en volkan. Det berättas ock, att drottningen emottagit honom ganska kallt och svarat: jag önskar alt få hafva mina ministrar i fred. Detta låter i sanning rätt komiskt, ty det hade visserligen varit mera naturligt för hennes kön och hennes tretton år om hon hade sagt: Var så god och låt mig få hafva mina leksaker och mitt dockskåp i fred! Något när ett dylikt intryck måste ceremonien vid proklamerandet a! drottningens myndighet väcka. En tvär och trubhbig liberal, något när i Oliver Cromwells manår, oret som ett barn af lovalitet; en aanan statsminister, en sorts Jeremias Bentham snyftade högt, och en blodtörstig eller åtminstone hiskligt barsk general, som utgjutit mera blod än någon af hans samtida, utgöt vid detta tillfälle ymniga tårar. Man vet likväl iekej att han gråtit då han befallt att någon af hans politiska offer skulle exeqveras. Det är omöjligt att affärerna i Spanien länge kunia forteå på sätt som nu sker. Vid sofvanstående korrespondensartikel miste man göra den anmärkningen, att de Engelska blalen i allmänhet utan tvilfvel äro partiska för Espartero, som nu befinner sig flyktig i England; men det oaktadt ligger nog mycket sannt i hans reflexioner; ty den plötsliga restauration till ett camarilla-, och militärsystem, som nu är å bane, ch till en ny öfvervigt å den gamla adelns sida, som nästan helt och hållet öfverlefvat sig sjelf, strider alltför mycket mot de rådande idgernahos majoriteten bland folket, för att bära sig i längden. Ia a rg a a nas an Ä