Aftonbladet – 8 december 1843, sida 1

egen inbillningskraft, uppspelt i ensligheten, un der inflytelsen af. den inspirerande omgifning, hvars medelpunkt jag lefde, slutade jag med:al fatta en häftig kärlek till hafvensdotters Detta varade så någon tid. En morgon inställ de jag mig åter på min post somvanligt och rik tade min kikare på den lyckliga Calibien. Hurt ingenting? — gården alldeles tom ... min okän da skönhet hade försvunnit. . Jag återkom följan de dagen redan i gryningen, jag väntade till afto nen; ändå ingen. -Likaså: de följande dagarne Förgäfves vandrade jag fram och åter framfö hennes bostad; dörren och jalusien voro tillslut na; icke minsta bullersicke ett andedrag; korte ligen, min Hydriotiska var försvunnen som e andesyn; farväl mina kärleksdrömmar, mina : för hoppningar om -elt intressant äfventyr och hel denna vällustfulla berusning, från hvilken jag ickt kunde afstå utan;.en lätt bjertklämning! En månad hade förflutit: jag aflöstes från mi kommendering. Jag lemnade citadellet och be gagnade Win ledighet fören resa till Ezina, hvar est jag Passerade några dagar hos en grekisk fa milj, . den jag kände. För återresan hade, mar förskaffat mig en plats omhord på en brazzera som for till Athen; Det var en vacker Augustiafton som jag bega mig ned till Molo. Der herrskade mycken rö relse och en bullrande glädje. Joniens maklig barn vaggade sig i sina lätta fiskarkaner oc! blandade sina ändlösa barcaroler smed böljorna plaskande: en munter hop hade samlat sig krin en bark, der man sålde vin, för att dricka oc sjängas En sjöman kom äfven till mig med.et fylldt glas, som han bjöd mig.