Aftonbladet – 8 december 1843, sida 1

PRRERIDE RED BES NER SE EADS ROPS AT ST BETTER TINA RARE nom sväfvar, som ett Damocles svärd, Ludvig Filips, då varande hertig af Orleans, protest mot verkligheten af hans födelse, år 1820, af hertiginnan af Berry. Som specimen af hans undervisning förtjenar anföras, att hans lärobok i Frankrikes historia (författad enkom dertill af pater Loriquet) förbigår de inre revolutionshändelserna, men omtalar de förda krigen, hvilka segersällt blifvit förda af les armöees du Roi sous le commnadement du lieutenant-general Marquis de Bonaparte (al kungliga armåer na under anförande af generallöjtnanten, markis de Bonaparte)! Så uppfostras stundom tronföljare. Kan annat väntas i en verld, der konvenanserna äro allt? Så utnämnde restaurationen Wellington till marskalk af Frankrike, hvilket gaf en förståndig legitimist anledning att efter Julirevolutionen säga vid Carl X afresav Kan man då undra, alt de äro tvungna fara till Skottland? Då samma kung, på sin uttransport, en afton kom till en herrgård i Bretagne, såsom quasifånge, skulle middagsmåltiden der intagas. Man hade också dukat, då kungens hofmarskalk inträdde hos berrskapet, och förklarade att Hl. M. ej kunde serveras sålunda. Och hvarföre? Emedan bordet var rundt, hvilket var oförenligt med etiketten, som fordrade kantigt bord, på det att högsäte måtte finnas för kungen! De klokare bland legitimisterne säga sjelfva, att deras parti är rikt på gens dEsprit, men att deri saknas bon sens. En nyligen från Paris ankommen, väl underrättad person har här omtalat en öfverläggning mellan kungen och biskopen af Evreux, Olivier, som skall vara i sjelfva verket stor hofman, men i sina manår temligen grof. Hans högvördighet skall bafva sagt kungen rent ut, att nog högstdensamme får dö på sin tron, men alt bans efterkommande icke komma att blifva bans efterträdare. Kamrarne, som troddes blilva sammankallade till början af December, tros nu ej sammanträda före Januari. Imedlertid vacklar ministeren och lär ej anses duga alt utverka dotationen af kamrarpe för bertigen af Nemours. Också börjar befästningsfrågan blifva hotande. Man har anmärkt, att skansarne vållat hertigens af Orleans död; ty bästarne blefvo skrämda af en stor hög tillhuggen sten och -körslorne till skansarne bade upplöjt vägen, så alt vagnens slingring föranledde prinsen att boppa ut. NI. Största och färskaste nyheten från Spanien är — icke nya insurrektioner — men att cortesförklarat unga drottningen myndig. Att motviljan mot anarki kunnat urarta till obenägenhet mot förmyndareregeringen, är begripligt; men att, då valet endast var mellan en dylik7och en regering förd af ett 43 års barn, välja den cednare utvägen, är en orimlighet, som tillåter verlden att fro på en epidemisk vansinnighet. Zan, i sjelfva verket, en 43 års flicka sjelf regera, vore hon också en engel till förstånd Och vilja? Eger hon tillräckliga kunskaper dertill? Eger hon ens insigt nog, att göra goda val af ministrar och framI för allt af rådgifvarg, en klass som blifvit — uI tom den officiella sferen — en lyxartikel, lika så nödvändig som favoriter och mätresser? .Eger hon karaktersasthet nog för sin ställning? : Kan hon I — menskligen taladt, ty ur denna synpunkt måste man ursäkta afvikelsen från politisk både beräkning och pligt — kan hon undgå att tillåta sin mor, enkedrottningen, att återvända till Spanien? Blir det derefter henne möjligt att vid så tidig ålder motstå en mors ingifvelser? Äfven den konstitutionsenliga myndighetesålderp, 14 ir, medgifver föga bättre förhoppningar. Minst 47, till och med 20 år, borde varit tiden för Tezeringens tillträdande. I verkligheten hafva cortes således beslutit enkedrottningens restauration; och hvad en dylik vill säga, är allmänt bekant. Hon är genom blodsband samt politiska både sympatbier och imtressen Ludvig Filips i Frankrike andrajag. Följaktligen kommer hennes inflytande aft verka i Spanien i samma anda, i trots af de skarpa lexor händelserna gifvit henne; och likt andra barn som intet lärt, kommer bon förmodligen också att än en gång få sin lexa upprepad. ij i STOCKHOLM den 8 Dec. 1 De på förmiddagen ankomna utländska poster I medförde tidningar från Paris af d. 26, från London af den 27 Nov., samt från Hamburg af den 4 dennes. 4 SPANIEN.