Aftonbladet – 4 december 1843, sida 3

IOnsdags natt härjade en så häftig storm i vår stad slatt icke blott källare och gator blefvo satta unde vatten, tak aflyftade och skorstenar nedblåsta, uta äfven trenne ännu ofulländade hus bortspolade af vatt net. Personer, som voro borta hemifrån, kunde, anseende till omöjligheten att komma fram på ga torna, först vid dagens annalkande återvända till si na boningar. Största olyckan var imedlertid förstö ringen af S:t Margareta-bryggan, hvars uppbyggand redan. kostat 100,000 francs, och som nästan var full ändad. Hon bortfördes helt och hållet af Huveanne floden, som svällt upp till en oemotståndlig ström Man har fått visshet derom, att den af starkt regi Juppsvällda Duramefloden nästan på hela sitt lopp för orsakat oerhörd skada. Den 2 bortfördes bryggan vic Manosque , och slungades emot Mirabeau-bryggan hvilken gaf vika för stöten och, såsom det berättas helt och hållet förstördes. Äfvenledes förstördes er , stor del af bryggan vid Pertuis, som var anlagd på ijernstänger. — Vid Avignon flödade Rhone och Lorgn öfver, och öfversvämmade staden. Posterna från Pa ris och Lyon kunde icke komma in i staden. — EN OVANLIG PRESENT. En ungersk tidning berättar, att den verldsbekante pianisten Liszt nyliger laf en grefve Teleky erhållit en sällsynt skänk. Då Iden sednare i Möänchen tog afsked af Liszt, frågade han honom, hvad skänk han skulle skicka honom frår Isitt hemland, Ungern En liten ziguenarpojke, svarade Liszt, skämtande. Ankommen till Pesth meddelade grefven sin afsigt åt en vän, som snart frår Debreczin skaffade honom en mörk ziguenargosse med det knollrigaste hår och den största musikaliska fallenhet man kunde uppleta. Sårai Jöska — så heter det kanske en gång blifvande musikaliska lejonet, — väntar nu blott i Pesth på en ny klänning, för att sedan begifva sig å väg till sin blifvande herre och mästare. ; oo FÖRKLARING ÖFVER DEN STORA SJÖORMEN. Uti lett nummer af Leipz. Allg. Zeitung med sista posten, förekommer, efter Christiansands Posten,, en notis om den stora sjöormens sista apparition, som vi för Inågon tid sedan i vårt blad omnämnde. Den, som meddelat notisen åt den tyska tidningen, gör dervid följande tillägg: Hela beskrifningen på sjöormen inträltfar fullkomligt på ett fenomen som författaren till dessa rader, ett par gånger observerat i Nordsjön och om icke kustboerne vid Ibbestad låtet fruktan för det förmenta vidundret, afbålla sig ifrån att nalkas detsamma med båtar, så skall de utan tvifvel snart hafva bemärkt att det omtalta mellanrummet mellan bugterna på vidundret icke var fyllt af annat än vatten. Denna stora sjöorm består nämligen i verkligheten af ingenting annan än en rad af hafs-svin (tumlare — en art delfiner) hvilka man understundom ser simma i sällskap af åtta till tolf, i rad efter hvarandra. Då nu hvar och en af dessa 8 till 40 fot långa brunaktiga fiskar, med ungefär lika långa mellanstånd dyker opp ofvanpå vattenytan, så måste den som ser en sådan rad simma, vid första anblicken tro att han ser för sig en ofantlig orm. Den öfriga beskrifoingea är såsom sagdt i alla delar fullkomligt riktig och bör just derigenom gälla såsom ett bevis emot tillvaron af ett sådant hafsvidunder. — Aftonbladet innehöll i Thorsdags, under rubriken Kabbalistik., n några zifferförhållanden ur Henrik IV:s lefnad. Se här något mera sådan kabbalislik från den nya verlden. Med fem efter hvarandra följande presidenter i de Förenta Staterna, inträffar ett eget förhållande i afseende på deras födelseår, och det lefnads-år då de argått från sitt embete; således om man betraktar nedanstående tabell: Födda: Afgick från embetet: 4735 Johan Adams ......... 1801. ee Pr 4743 Thomas Jefferson . . .. . . 1809. 4751 James MådsON IS oe POLAR 4759 James Monroe: . ..... 48925. 4767 J. Quincy Ådams ....... 1899. Finner man: att Jefferson föddes 8 år efter Adams, Madison 8 år efter Jefferson, Monroe 8 år efter Madison och Adams 8 år efter Monroe. Do voro alla, med undantag af Adams, 66 år gamla då deafegingo. Härtill kommer att Adams, Jefferson och Monroe, dogo alla tre den 4 Juli. (New. York E. Post.) (Sv.M.) — Hururspes Bosco Kom I rop. En tysk tidning berättar följande anekdot om den bekante undergöraren Bosco, som sistlidet år äfven förvänade Stockholms invånare med sina konster: Bosco förföljdes länge af motgångar; han försökte på alla sätt och under åtskilliga namn, att vinna ett rykte. Slutligen föll han i Londoa på den iden, att förfärdiga ett litet fartyg af kork, inöfvade fyra gäss att draga det, och for, skickligt styrande sitt spann, uppoch nedför Themsen. En rik, förnäm sprätt, som då var dagens lejon och bestämde moderna, såg honom och hans gäss, och då han ville gifva en fest, som skulle utmärka stg genom någonting utomordentligt, så lät han Bosco komma tiil sig, för att roa gästerna. Snart olef nu Bosco sjelf ett lejon, hans lycka var gjord, van är blifven en rik man och eger en präktig villa Italien, utanför bvars port tvenne gäss af hvit marmor pråla, såsom bevts på hans tacksamhet. — Följande uppbyggeliga lefnadsteckning uppästes från predikstolen i Krokeks kyrka 3: dje Bönlagen den 2 sistl. Juli: Jag kan ej neka den man allt loford för de vanIringar, framställda i en Artikel, som, för 14 daom gilla famn mA das We omen