Aftonbladet – 4 december 1843, sida 3

blef likväl icke. missnöjd, utan smålog och kallad Widekindi sedermera för sin filosof ). Karl Gustafs stora planer och aldrig hviland krigslystnad retade, uppskrämde och väpnade mo honom, som mot en gemensam fiende, alla gran nar, både furstar och folk. När han tillträdd regeringen, herrskade, med undantag af brehmi ska och polsk-ryska fejden, fred och lugn uti hel norden. Vid hans död hade krigets olyckor me eller mindre drabbat Karelen, Ingermanland, Est land, Liffland, Kurland, hela Polen, Preussen Pommern, Bremen, Dannemark, Halland, Bohus och Trondbiems län. Så var Sverige omgifve af ett bredt bälte blodade och förhärjade länder I midten af allt detta låg det sjelft, utmattad och blödande af mångdubblade krigsgerder och ut skrilningar. Häfdatecknaren får ej förtiga den lä rorika och varnande sanningen, att Karl Gusta och hans krigsoch ärelystnad voro förnämst: orsakerna till allt det outsägliga elände, som genom dessa krig öfvergick norden och dess folk Äfven som statsman kunde Carl Gustaf icke uppnå sin store morbror och dennes vän, Axe Oxenstjerna. Hans i detta hänseende största fe var en ganska långt drifven oärlighet och bri stande ordhållighet.. Vi hafva i detta hänseend omtalat uppförandet mot Polen 4653 och mo! Dannemark och Kurland 4638. Dessa äro de mest framstående dragen; men flere dylika, ehuru i mindre förhållande, kunde lätt anföras. Har ansågs derföre allmänt af sina samtida, såsom en föga ordhålliz och pålitlig herte. Ytterligare och i sammanhang med sistnämnde egenskaper såg man ett ständigt framoch återvacklande, så atl han ofta på en gång underhandlade med olika makter och i olika hvarandra motsägande rigtningar, utan att någon kunde säga, hvilkendera val hans egentliga mening. För det tredje utmärkte sig hans planer genom en djerfhet, en äfventyr ) Palmsk. Act. ad hist. Car. Gustavi. T. I. p.91