inra den verkliga konungen om dennes skyldighe. ter; samt uppdrog vidare en skilnad emellan så kallade medelbara och omedelbara undersåtare Detta sednare var just hvad högadeln önskade få antaget. Per Brahe berömde också boken inför Karl Gustaf och visade som profstycke stället om de medelbara och omedelbara undersåtarne. Kar Gustaf läste raderna och slängde boken i väggen sägande: j hafven i Gyldenstolpe en eder välmenand: man; men icke oss så synnerligen. — En och an nan bland svenska högadeln såg med ovilja för söket att införliftva Dannemark med Sverge, ickq blott derföre, att de fruktade regeringens förläg gande till Köpenhamn, utan ock, emedan de be farade, att konungens kraftfulla och sjelfrådig: lynne i förening med hans genom Dannemark: eröfring ökade anseende skulle bereda enväldet införande. Det säges till och med, att en oc! annan hemligen gladt sig åt konungens död, eme dan alla dylika faror blitvit derigenom förekomna Med sin lärda uppfostran älskade Karl Gusta läsning: men hade dock som konung sällan tic för sådan sysselsättning. I sin guåsfruktan visade han mycket nit, hade alltid bibeln på bordet deltog i morgonoch aftonbönerna och instämde dervid med hög röst i psalmernas afsjungande. Som krigare var Karl Gustaf ganska utmärkt Till detta yrke vände sig redan i barndomen han: lynne, och under sista lefnadsåren ville han e gerna höra talas om någonting annat ). Han anså: Sverge som en stat, hvilken blott genom kri; grundat och genom krig kunde bibehålla sin lycka. Sjelf var han deruti ganska skicklig, Sol daterna vårdade han med så mycken övhet, at de tillbaka älskade honom som en far. I sins krigsföretag. var han ytterst snobb, så att mar kallade honom skiftevis krigets åska och nordens ljungeld. Män af yrket bafva dock ogillat han: Nord. Oinbund. Qvart Je 49. Läkaren Schaller: bref till sin hustru i Nov. 4653.