Aftonbladet – 4 december 1843, sida 2

fullbordad. År 1976 gjorde man början med tornets uppbyggande, hvars utförande blef anförtrodt åt den konstrike mäster Erevin von Steinbach i nuvarande storhertigdömet Baden. Från honom härrör väl också planen till det herrliga verket, hvilken ännu finnes i Frauenhausiska arkivet uti Strasburg och enligt hvilken 2 sidotorn, hvarje 594 fot, skulle höja sig öfver kyrkans begge sidoportar. Men blott tornet på norra sidan blef fulländadt, det andra höjer sig föga öfver det flata taket. Erevin dog 4348, hans son Johannes fortsatte byggnaden ända till flata taket. Verket fortgick imedlertid långsamt och först i femtonde århundradet bief Johannes Hutz från Köln kallad att fullborda det. Detta skedde år 1489. Denna byggnad öfverträffas i böjd blott af den högsta egyptiska pyramiden med 23 fot och har i Europa icke sin like. Dess hela höjd från marken till tornspetsen stiger till 437!, parisiska fot, längden innantill är 3353, bredden 432 fot. Dömen af Peterskyrkan i Rom är 6 till 7 fot lägre. Ifrån tornets platform njuter man den herrligaste utsigt öfver staden, öfver Rhen och öfver en stor del af den fruktbara af Vogeserna och Schwarzwald begränsade Rhendalen. Till våra katedraler och kyrkor höra orgel och klockor. I en så sammanträngd beskrifning för små barn som denna kunde utrymmet hafva vida tjenligare upptagits af någonting annat än historien om tornet i Strassburg och dess byggmästares biografi samt måttens meddelande i parisiska fot o. s. v. Det hade varit vida bättre att låta barnen få en liten id. om kyrkornas innehåll: predikstol, altare, prestens göromål och ky-kosången samt ändamålet dermed, på ett sätt afpassadt för den späda åldrens fattningsgåfva. Vidare på samma sida: Fig. 3 framställer en fästning. Fästningar äro anlagde dets på berg, dels utbreda de sig (2!) på släta fältet. Hvad slags begrepp får väl barnet här om en fästning och dess ändamål? Vidare förekommer en beskrifning på den märk värdiga bergföstningen Königsslein, som ligger på nästan öfverallt lodrätt afskurna 41400 fot höga ,sandstensklippor, men likväl innesluter åkerfält, ängar, trädgårdar och skog, så att det ej felas henne de nödvändigaste behof (2!) för den 209 men starka besättningen., Vidare: Alla fästningar hafva mer elier mindre starka verk, grafpvar och vallar, som skydda dem för fiendtlige anfall, inom hvilks, (inom anfallen?) besättnin. zen kan försvara sig. Vidare: ,Städer äro större trakter, (1!) som utom torgrättighet hafva många andra företrädes rättigheter framför köpingar och byar och hvil ;kas invånare isynnerhet sysselsätta sig med handlt,verk och handel. (Mycket begripligt för barn!) Oft: väro de omgifna med murar och kalias då kring. murade städer (21. De ee kringmurade kalla; öppna städer (!) Städer i hvilka man mer: sysselsätter sig med landtliga sysslor, kallas landt. ,släder (II). — — Ligger en stvd vid hafsstrander såsom figuren 4 framställer, så kallas den sjö stad, Af denna beskrifning följer naturligtvis at! London, Liverpool, Hamburg, Lybeck, Stockholm Götheborg, Rouen med många flera som icke ligg: vid hafsstranden, men likväl idka den största sjö farten, icke äro sjöstäder. Vidare, pag. 70: Folk, som ännu stå på er låg bildningsgrad, förstå ej att bygga hus; de påtnöja sig med en hydda, den de anlägga unde skydd af ett träd, såsom fig. ö visar, af cr yklippa m. m., och inrätta den så beqvämt som deras, (nemligen folkens) behof fordra och til pplåton. Här får barnet den nya och sinnrika un Iderrättelsen, att en hydda icke är något hus! I Lika luminös är beskrifningen på tält. Barne får icke veta hvad ett tält är, men väl att under tält, fig. 6, bo isynnerhet invånarfie i varm: länder, hvilkas hufvudnäring är boskapsskötse noch jagt. I sådana tält bor familjen fredligt till nsammans med de husdjur, som uppfylla dess bechof (1), nemligen kameler, hästar, bornbosker m. m. Lemnar kringliggande land ej mer någo xoder för hjordarne, så upptages tältet (tälten? och uppslås i en annan trakt, der det ej fela: bete, såsom j kunnen läsa hos Moses om Abraham m. m. (ll). Vidare: Figuren 7 framställer en by, som består af flere boningsoch andra hus, och då denna har en kyrka, finnes densamma (i kyrkan eller i byn?) tillika en prestgård och kallas då kyrkby. Vidare: Slott, fig. 9, kallar man hufvudsakligen höga furstliga personers boningsplatser(?). Vidare: Privata hus, hvaraf vi se ett, fig. 40, finnas isynnerhet i grannskapet af stora byar (1 2), öfven på berg (Il), der det felas rum för flere (besynnerliga berg!) eller der ett visst yrke föranledt en sådan byggnad (?!). Är det uppbyggdt för att der tillbringa den vackra årstiden, så kallar man det ett landthus. NESPRESSO OSINEENEEETIAE