Aftonbladet – 27 november 1843, sida 2

Martin; men visa blott hvilken nödvändig bestämning 10s honom ännu brister. Fyllnaden af denna ordbestämning är så mycket angelägnare, som, utan len, hvarje läsare skall fullständigt bedragas på lit det sedliga, sköna, lyckliga och förträffliga örfattaren med så tjusande färger skildrar, såsom edande sitt ursprung från hvad ban angifver för Divilisationens enda grund. Långt ifrån att oding, ädelhet, sällhet, frihet ifrån lättja, veklighet och råa Jlidelser då skulle blifva dessa mäns och jvinnors loit, falia de offer för motsattsen. Utan tenna ordbestämning förvandlas således hela Aimå Martins bok till ett nonsens; och den kan till och med medföra ganska stor skada, emedan man förutser, att ett stort antal till fantasien lättrörliga personer af begge könen, intagna af den renaste och oskyldigaste önskan efter sedlighet och lycka, med förtjusning skola tro på den civilisationens grundval, förl. i sin målning väl nämnt, men icke definierat, icke utsatt vilkoren för. Oräkneliga offer hafva långt förut fallit för detta grymma bedrägeri; och skola utan tvilvel innu länge komma att falla. Likasom derföre den ädle Rousseaus uppfostringssystem behötde kompletteras, och verkligen till en stor del här blifvit det, så måste också den ika ädelsinnade Aime Martins verk om Familjemödrars uppfostran vänta sin fyllnad, innan man kan lofva sig, att Menniskoslägtets förädling genom detta stora medel skall kunna blifva möjlig. MSEOOAAERTOETRTONOEI ATC