form. ett mästerstycke af sällsynt förträfflighet, och mångan torde hafva undrat, hvar Biet lyckats förvärfva sig en så talangfull medarbetare, och hvem denna ypperliga acqvisition egenthigen är; ty hvarken namn eller signatur finnes för handen, ej heller nämnes ett ord om öfversättning. Vi äro händelsevis i tillfälle att upplysa härom. Författaren är, eller rättare, var det redan år 41822 i Berlin aflidna preussiska regeringsrådet C. T. A. Hoffmann, och ifrågavarande artikel är temligen ordagrant öfversatt ur uppsatsen: Ueber Beelhovens Instrumentalmusik, som han år 1809, då han ännu var musikdirektör i Bamberg, på Rochlitz anmodan författade för Leipziger musikalische Zeitung, hvilken då redigerades af denne. Uppsatsen angick hufvudsakligen symfonien i C moll, som då var under gravering, och grundlade egentligen Hoffmanns författarerykte; sedermera upptogs den uti hans berömda Phantasiestäcke in Callots Manier,, och sednast i Svenska Biet såsom svensk original-artikel. Ingressen är således, ty värr, det enda verkliga original, som återstår af hela uppsatsen. — Man påminner sig. härvid Kellgrens fabel om den högoch välborna kajan, som prydde sig med lånta fjädrar. Vi förmoda, att ofvanstående upplysning icke förgätes i Biets nästkommaade öfversigt.